Låg

Idag har jag mest känt mig låg. Började tänka på pengar, skatt, moms, räkningar, jobb, utbildning, föräldraskap, ålder, livet i allmänhet och synnerhet... you name it, och alltihop blev bara till något slags lock som har legat över mig hela dagen. Har försökt skaka det av mig på diverse olika sätt, men inget har funkat jättebra. Vill mest gå och lägga mig.

Ibland önskar man att man slapp vara vuxen och ha en massa ansvar för allting. Tänk när man var liten och bara behövde leva... men då trodde man att det var så himla bra att vara vuxen. Tänk att det ska vara så svårt att vara nöjd där man är just nu. Man vill gärna "någon annanstans" hela tiden. Läste en bok en gång om att njuta av livet NU och inte sedan (när jag blivit smalare, smartare, mer framgångsrik, en bättre människa...vilket kanske aldrig inträffar?!) Skulle nog behöva damma av den i bokhyllan och läsa den igen idag. Ska göra det när barnen gått och lagt sig...

Men nu ska det duschas barn, serveras kvällsmat, städas pojkrum och försöka sluta självömkas. Ibland blir jag nästan full i skratt när jag kommer på hur fruktansvärt synd jag tycker om mig själv när jag har "deppdag". Mina "problem" är ju egentligen "ynkligt små" i jämförelse med så mycket annat, men ibland blåser de upp sig nåt förfärligt. Vilken högfärdighet! (av problemen alltså, att göra så...)

Ja, det lättade iallafall lite när jag fick ner "eländet" på pränt och nu läste jag en liten ljusglimt i I-ors lilla dysterbok.

Såhär säger han:
- Det snöar alltjämt, sa I-or dystert.
- Ja, det gör det.
- Och är kallt.
- Är det?
- Ja, sa I-or. Men hur som helst, sa han och ljusnade en smula, har vi inte haft nån jordbävning på sista tiden.

Så det kanske inte är så illa trots allt. Det har ju inte varit någon jordbävning idag och solen skiner ju faktiskt ute och inte har det snöat heller...