Snigelsång

Våren närmar sig med stormsteg och så gör väl de förhatliga mördarsniglarna också kan jag tänka mig. Jag kan riktigt se framför mig hur de ligger där i underjorden och smider lömska planer på hur de på snabbaste sätt ska eliminera mitt grönsaksland. Passa ni er vill jag bara säga till de små slemmisarna.

Tänk om man ändå kunde ha sådana här sniglar i trädgården i stället. Vilket party party vi kunde haft i sommar då. Tror ni mördarsniglar går att dressera? Hm.....




Hurra Hurra Hurra!!!!

Åh vad jag har hållt er alla på sträckbänken! Erkänn att ni HEEELA dagen suttit och väntat på att festligheterna skulle börja här inne?! ;-) He he (jo säkert...) Det har sannerligen varit fullt upp idag. Jobbat till 18 och sedan raka vägen till barnens skolas välgörenhetstillställning för Vitryska barn. Var väl hemma för en halvtimma sedan. Så stackars, stackars lilla bloggen har fått fira sin 2-års dag mol allena.

Men nu är jag här och nu är det dags för presentregn!!! Eller regn och regn, det kanske var att ta i. Spridda skurar låter kanske mer realistiskt, eller en och annan droppe...
Hur som helst, jag ska inte snuttra in mej alldeles i ordvrängningar, istället ska jag lotta ut lite tjoffs bland er trogna bloggläsare.

Det första ni har chans att vinna är två små söta blomstersticks i ståltråd likt detta på bilden. En lycklig dam eller herre kammar hem dessa.




Andra grejen ni kan få hem i brevlådan om ni har tur är dessa tre "talking stones", som ju såklart kan "displayas", hur säger man på svenska?  visas upp... på ett mycket trevligare sätt. Lägg någon i en växt, lägg dem under en glasklocka.... ja, tusen alternativ finns ju, men jag hade så himskans bråttom i morse att det hann jag inte alls med. Ni får använda er utomordentliga fantasi och föreställa er hur trevligt det kan bli.




Sist, men inte minst kan man vinna fem sådana här små grattiskort. Inte identiska dessa på bilden, men liknande. De man kan vinna har jag inte hunnit göra än men de kommer att gå i samma stil som de ni kan se här nedan.




Alla som lämnar en kommentar till detta inlägget innan lördag kväll (1 mars) klockan 18.00 har chans att vinna något av ovanstående. Man kan bara vinna EN av vinsterna. När man vunnit något så tas ens lott ur den fortsatta lottdragningen. Lätt att fatta va?! till och med för en teflonhjärna som min just nu :-) :-)
Nåväl, skulle ni inte fatta så vet iallafall att här fuskas icke. All utlottning kommer att skötas med största rättvisa och noggrannhet. Man är väl mor till tre söner som gjort petimeterrättvisa till sitt honörsord i allsin dar. Lycka till allihop!

Kolla in!

Någon som har märkt att jag väldigt frekvent den senaste tiden använt orden Kolla in?!
Jag upptäckte det idag när jag scrollade lite neråt på sidan och blev nästan full i skratt. Man kan ju tro att jag helt fastnat i min språkutveckling. Hädanefter ska jag försöka undvika att be er "Kolla in". Ni får väl kika in istället, eller stiga på, eller titta efter... :-)

Och när vi ändå är inne på det här med roliga ordval, ja eller o-roliga, eller ordval hursomhelst, så måste jag bara få berätta om min hejdlöst rolige åttaåring. I går kväll satt jag här framför datorn, dessutom pratandes i telefon, när han kommer in i rummet och ställer sig bakom min rygg borta vid bokhyllan. Han står där och "trampar runt" en stund och till slut vänder jag mig om och frågar vad han gör.

"Jag letar efter något", säger han då och liksom spanar in i hyllorna lite här och där. "Men det verkar inte som om jag hittar det".

"Nehej", säger jag. "Vad letar du efter då?"

"Nej det har jag ingen aning om!", säger ungen då, helt allvarlig.

Att jag inte totalt bröt ihop. Jag fick bara kvidande fram något om att det kanske inte är konstigt att han inte hittar det då, och han ser helt oförstående ut. Ibland är de bara SÅ roliga de små liven. Och det är ju skönt, till motvikt mot all syskonkärl..., ursäkta jag menar allt syskonkiv som ju ibland kan tyckas dominera dagarna här hemma.
*Fniss*, jag skrattar fortfarande...

Nästan lite vårigt

Idag känns det nästan lite vårigt ute. Solen skiner och det är ett par plusgrader.
Lite vårigt känns också det här kortet som jag gjorde för Kreativa rummet och den färgutmaning som just nu pågår där. Kolla in!!

Varm i hjärtat



Ibland blir man bara helt varm i hjärtat. Som när två av ens små pojkar kommer in med jord i håret, luktandes av frisk luft och multna löv och överlämnar en bukett med snödroppar/snöklockor, plockade med så mycket kärlek. Det är långa, korta, blomknoppar endast och kanske några ensamma stjälkar, men O så vackra. Blommor med kärlek bakom är de vackraste blommor jag vet. Alltså är min favoritblomma för dagen snödroppar. Långa eller korta, det kvittar, bara de är överlämnade av en smutsig liten hand.

Mat


Om ni känner att pastagryta är det enda rätta för er mage i morgon dag, så kan jag tipsa er om att det i detta nu gömmer sig en liten god sådan inne hos Syster och Yster. Bara att kolla in.

Jag vet, jag vet...

jag är en tråkig bloggare denna veckan. Men ni ska iallafall få ett gulligt pysseltips här som jag lånat av allas vår Martha. Söööta små kycklingar.


Lite papper och ägg bara, sen är det klart!!! Ska nog till och med jag hinna med.
Hm... får nog ta och pyssla lite i kväll. Men inga kycklingar än. Det får bli något annat...
Bild från Martha Stewart.com

Vi tar den om räkan

I förrgår låg jag jämte lille E när han skulle sova. Vi hade bett aftonbön som vanligt och jag hade precis sagt godnatt. Då mumlar E något som ja inte riktigt hör.

-Vad sa du? säger jag.
-Vi tar den om rejjk... (löses ut i mummel igen).
-Va? Jag hör inte! Säg igen, vad vill du göra?
-Åhhh, mamma, vi tar den om RÄKAN också säger jag.

Räkan? Räkan? Jag funderar febrilt på om vi kan någon sång om en räka, eller om de kanske sjungt någon sång på dagis om en räka som jag aldrig hört, tills det plötsligt slår mig...
Tryggare kan ingen vara...

-Är det Tryggare kan ingen vara du vill sjunga?
-JA! Trygga räkan ja... den tar vi. 

Så det gjorde vi väl då...
Jag sjöng normalversionen utan räkor och lille E tog väl med räkan i sin för han gick INTE med på min förklaring om hur texten egentligen gick. Räkan skulle minsann vara med den också.
Och sedan somnade iallafall jag med ett leende på läpparna.
:-) :-) :-) :-)

Ljuuuvligt!

K k k k k k k kära nån... skulle jag nästan vilja säga som Nasse vid åsynen av de här bilderna. Underbara spetsar med knappar på!! Jag är ju en obotlig knappoholic och detta var ju bara SÅ fint både till scrap och heminredning så jag är nog mer än tvungen ta mig en tur till L. Home och inhandla några. (Ännu en butik på min tilltänkta vårshoppingtur.) Skulle ju nästan vilja haft ett par rullar men det blir kanske liiite för dyrt. ;-) Kolla också in L. Homes blogg där de här fina bilderna kommer ifrån. Där fanns mer ögongodis och bilder som gjorde att min pyssellust spann igång.







Lördagsgodis

Inte vet jag hur ni ställer er till frågan, men personligen hade jag nog hellre skopat hem något utav detta än en godispåse. Var så goda, lite godis för ögat såhär på lördag förmiddag. 
Alla bilder är från Countrystyle.se
Jag tror det får bli en tur neråt Falkenberg framåt våren jag... någon som hänger på?! 







Jag tror jag svimmar 50 gånger om!!

"Vinnare av tävligen är:

EVELINA AHLGREN
för den bästa och härligaste motiveringen

Utdrag ur mail:
"...Jag tror nog att vi skulle vilja bli fotograferade här hemma - ute, i gröna trädgården och bland barnens allt skrot och skräp :-) Det finns så mycket som känns OSS där. Trädkojan, verandan, skräpiga ladugården, gröna gräset och fina blommorna... Och då kan ju också lillaMejakatten vara med. Hon är ju onekligen en del av familjen... Evelina, Martin, Aron (8), Noah (6), Elia (4) och Meja (mjau) Ahlgren"

Ni vinner en fotografering hemma i er trädgård (värde 2350:-) och som extra bonus alla bilderna på CD (värde 2500:-) "

VI VANN!!!!!!!!
Jag gnuggar mig i ögonen och tror knappt det är sant!
Världens bästa fotograf, Karin Linde, hade en tävling på sin blogg där man kunde vinna en fotografering av familjen, och... ja ni har ju hört det redan, VI VANN!!! 
Vi som aldrig vinner någonting. Eller BRUKAR vinna någonting får jag väl säga, för det stämmer ju inte nu. Nu har vi ju vunnit prisernas pris! 
Åh jag studsar på ett rosa moln denna gråvädersdag. Nu tror jag till och med att fredagsstädningen blir rolig :-)  :-)  :-)

Fredag 8:e februari

Och bara 20 dagar kvar tills "jag" fyller 2 år. Eller bloggen närmare bestämt. Då blir det party party här på sidan, med presenter och hurra-rop, så håll utkik...

Undrens tid är inte förbi

Håll i er nu...
I går när jag kom hem från jobbet hade min sjukskrivne make lagat middag. Stekt fläsk med löksås och kokt potatis. HELT på eget initiativ!!!
Det kanske många av er inte tycker är så märkvärdigt men här talar vi alltså om en man, vars matlagningskunskaper för bara någon vecka sedan sträckte sig till stekt ägg och spagetti med köpeköttbullar. Men nu steker han alltså både fläsk, gör löksås, hemgjord pizza från scratch, äggröra.... och i flera dagar har han gått och pratat om att han vill göra fläskpannkaka. (Ser ni något mönster med fläsk här?! ;-) )

Det är nästan så jag börjar bli lite misstänksam. Är det någon som har varit här och bytt ut honom eller uppgraderat honom eller något? Vi har varit gifta i fjorton år och detta är då sannerligen ingen sida jag känner igen? Mysko...
Ja ja... utbytt eller ej (han ser iallafall ut som förr) så tror jag att jag behåller denna nya varianten. Det är roligt!! med en man som göder mig och föder mig ;-) (kanske lite farligt för figuren dock...) och nu kan vi ju laga mat IHOP!  Ännu roligare!

Så nu damer, har jag en man som är snygg, kan snickra OCH göra löksås. Den godaste löksås jag ätit dessutom. Och NEJ, han är inte till salu. Tyvärr...

Mitt kök, del 2

Lite fler köksbilder idag, sett åt motsatt håll från matplatsen...


Här är matlagningsdelen, med allt som kan tänkas behövas.


I köksöns lådor har vi vårt skafferi. Superpraktiskt!





Det finns ett håll till att fota åt och det ska väl också bli gjort, vad det lider. Där väntar bland annat min vedspis på era nyfikna ögon. Spännande va?! ;-)

Jag trodde det skulle bli bättre nån gång

Alla som känner mig vet att under de senaste sju åren så har jag endast haft enstaka (väldigt enstaka) nätter då jag fått ha min säng för mig själv och kunnat sträcka ut mina (för den delen inte såvärst långa) ben i sin fulla längd. Trängre och trängre har det också blivit. 

Det började med en man (för 14 år sedan) som på något märkligt vis alltid rullade mot mitten och över mitten och... ja ni förstår bilden. Sedan utökades trängseln med en liten knodd som älskade att sova med sin mor och far. Två år senare var det dags för en liten murkla till, som av någon anledning inte heller ville sova själv. Det började nu bli en aaaaning svettigt om nätterna. När det var dags för trean att göra entré så hade ettan börjat bli lite mer självständig och kunde hålla sig i sin säng, iallafall några timmar varje natt. Tvåan hade utvecklats till en nattvandrare som fortfarande ligger än här och än där, oftast minst halva natten hos oss. Men trean...ojojoj...detta barn har blivit mittensovarnas världsmästare. 

På fyra år är de nätter han sovit i sin egen säng lätt räknade på ENA handens fingrar :-) För all del så får vi väl skylla oss själva, det har ju varit sååå mysigt att ha en liten varm kille med ulligt hår i sängen. När vi sedan inte tänkt oss att skaffa fler barn så håller man ju fast vid den siste lille så lääänge man kan :-)
Men nu har till och med han kommit över "sovaimitten" fasen och börjat sova i sin egen säng och jag tänkte i min enfald att NU, nu kanske man skulle kunna få en chans att sträcka ut benen, iallafall varannan natt. Tror någon att det blev så? Noooooope, ofcourse not! Minst en, ofta två, små killar kommer ju fortfarande vandrandes någon gång under natten. De lägger sig härsan och tvärsan lite hur som helst så det blir oerhört svårsovet. Och som glasyren på kakan kommer en ny familjemedlem, KATTEN, som också kommit på att det är jättemysigt att knö sig ner mellan alla varma armar och ben. 

Men ORKA! Hon är ju besvärligare än tre barn tillsammans. Lägger sig ALLTID precis dikt an så man inte kan dra täcket till sig en endaste millimeter och råkar man vifta för mycket på tårna så tror hon genast att man vill leka och börjar gnaga på täcket för att få tag på det som finns där under. Tycker hon att man sover för länge (typ efter klockan fyra!) så hoppar hon upp på nattduksbordet och börjar putta ner saker på golvet, eller ställer sig på fåtöljen och klöser allt hon orkar för att skaffa sig lite uppmärksamhet och det får hon ju såklart. Jag blir MER ÄN GALEN!!! Och nej... det går inte att hålla henne ute, för de dörrar som på kvällen stängdes just i detta syfte öppnas under natten av trötta små killar som ska gå och kissa eller lägga sig i mammas och pappas säng. Behöver jag nämna att de är bra på att öppna dörrar men inte fullt lika bra på att stänga dem efter sig?! Nähä, inte det nä...

Så det är väl bara att gilla läget och inse att livet som "lyxsovare" är över för min del. Benen och ryggen börjar ju liksom böja sig i lämplig ställning redan när jag går och lägger mig så det är väl kanske synd att bryta den fina traditionen. Tur att alla kiddosarna är så ljuuuvliga att man är beredd att stå ut med vad som helst för deras skull. Och katten... ja hon är väl illans gullig hon också... men lite mindre mitt i natten... och ändå mindre när hon försöker äta upp min tår klockan halv tre en tisdagnatt... ändå mindre då... 
Kanske kan jag impregnera någon av barnens sängar med  nån god kattlukt så hon hellre lägger sig där istället. Där brukar ju ändå vara tomt efter ett tag... Ingen dum idé alls. En strömming under minstingens täcke kanske gör susen... Hm...

Velpotta

Äsch, nu har jag ändrat mig igen... *himlar med ögonen*. Gjorde så att musikspelaren INTE går på automatiskt, utan vill ni lyssna så får ni trycka på playknappen. Och vill ni inte det, låt bli!

Musikspelaren

Hallå alla!
Ni har kanske märkt att jag lagt in en liten musikspelare på sidan :-)
Skulle det nu vara så att det börjar krypa i kroppen på er, obehaget sprider sig och ni tänker "Nej fy bubblan vilken kass musiksmak den kvinnan har", eller att ni bara längtar efter att vila era öron efter dagens kackel, så vill jag göra er uppmärksamma på en liten knapp som sitter där uppe till vänster på spelaren. Den betyder STOPP!!!
Trycker ni på den så slipper ni ljudet och kan läsa vidare i luuuugn och roooo, utan distraherande skrammel i öronen.

Vill ni å andra sidan forska vidare i min kassa eller excelenta (whatever, whatever) musiksmak, eller skulle ni råka hitta er absoluta favoritlåt någonsin på min lista så var uppmärksamma på att det går bra att klicka runt bland sångerna ifall ni vill höra på något annat.
Just so you know, menar jag...
Ha en trevlig lördag!!

Hade visst blivit utmanad...

...för ganska länge sedan upptäckte jag nu... Wooops, förlåt min distraherade hjärna. Jag ska genast ta tag i uppgiften.

Vad gjorde du för tio år sedan?
Oj... när man är så gammal som jag är så räcker knappt minnet så långt, men jag bodde i lägenhet tillsammans med min käre man och jobbade på skola iallafall. Det är väl ungefär så mycket som jag kommer ihåg.

Vad gjorde du för ett år sedan?
Då var jag den förste gästbloggaren på Allt om scrap, nybliven designteammedlem på Scrapbutiken och bloggade om mina barns mystiskt fungerande öron.

Fem snask du gillar?
Kinapuffar, Geishachoklad, Snökulor, Chips och Violtabletter.

Fem sånger du kan hela texten utantill?
Oj då, jag kan mååånga mer än fem, men några då...
Där får jag andas ut, Cry in my heart, The rose, Against the odds, I folkviseton

Vad skulle du göra om du var miljonär?
Betala av lån, hyra in någon att renovera klart huset, (hos snickarn blir det ju aldrig snickrat ni vet...), skänka till behövande, unna mig lite mer vardagslyx - som mer brieost till exempel ;-)

Tre dåliga vanor?
Glömmer tvätten i tvättmaskinen, väntar läääänge med att packa upp resväskor efter en resa, sitter för mycket vid datorn...hrm...

Fem saker du gillar att göra?
Pyssla, laga mat, duscha, rensa ogräs och gå på loppis. (Och mycket mer såklart...)

Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa?
Man ska aldrig säga aldrig, men allt som är SÅÅÅ åttiotal just nu har jag VÄLDIGT svårt för. Sen skulle jag aldrig klä mig i en kort tröja, sådär ovanför naveln eller plisserad lång kjol (been there, done that!) Fast vem vet om några år... men ALDRIG NÅGONSIN en kortkort tröja!!! Nej fy...

Fem favoritsaker?
Min macbook, min kamera, mina scrapgrejer, min senaste mössa och mina stekpincetter. (Även mycket bra att plocka mördarsniglar med ;-) fast inte samma som jag använder inne såklart...duh... )

Och sen avslutar jag med att fuska och utmanar ingen specifik utan alla som känner sig manade-varsågoda att svara!

Bortglömda skatter

Jag fyndade ju lite förra veckan... eller var det förra veckan?!... Jo det var det ju. Hur kan tiden gå så fort? Iallafall, trots mina svårigheter med tidsminnet så hittade jag de här grejerna på loppis förra veckan, men jag har inte fått visat dem, lika lite som jag har fått målat något på mitt skåp... hrm...
Denna veckans ursäkt är att mannen åkte in på sjukhus hastigt och lustigt (eller lustigt var det väl inte alls, men ni förstår...) så tillvaron blev en aning turbulent här hemma. Inte läge att börja mecka med massa inredningstjosan direkt. Men jag ska måla... nångång innan påsk iallafall :-D
(Jag börjar bli väldigt bra på det där med ursäkter, märker ni det? Och de blir mer och mer raffinerade också... kanske är jag egentligen bara en hederlig latmask när allt kommer omkring?!)

Hur som helst så var det detta jag hittade...
  • En styck gammal tvättbräda som ska få pryda min tvättstuga när den blir klar nån gång. (Väldigt vad jag börjat samla på mig grejer till tvättstugan. Den måste vara väldigt efterlängtad...)
  • En finfin gammal plåtburk. Mina muffins kommer bli så lyckliga när de får vila där i.
  • Ännu fler gamla kakformar. Har en idé om ett vindspel av något slag... får fundera närmare på det.
  • En citruspress i glas.
  • En glasskål, en miniglasvas till de första snödropparna och en glasburk.
  • Ett rivjärn, modell mindre som kan få stå framme på köksbänken.
  • En liten påse scrapvänliga knappar :-)


Nämen oj... jag höll alldeles på att glömma. Denna trevliga trasmatta fick jag också, av min söta mamma. Loppisfynd såklart!! :-)


Well, nähä, det här duger inte. Jag måste ta tag i hemmet som förfallit lite under eländesveckan, förmana mina söner som just nu kallar varandra mindre smickrande ord och ELDA!! Här är kallt, kallt, kallt för att det blåser så mycket ute och vi har ett hus med finfint "självdrag" i. (Men är det över hundra år så får man ju räkna med några skavanker ;-) ) Sååå... på återseende när jag kommit ut på andra sidan skräphögen!