Det luktade vår i dag

när jag kom ut från jobbet på eftermiddagen.
Kan man bli annat än lycklig då?!

Det var en gång...

...en ganska inspirerande blogg.

Sitter här och klickar mig bakåt i min egen blogg och tänker att den faktiskt en gång i tiden var ganska rolig och inspirerande. En gång i tiden. För ganska jättelängesedan.

Sista året, minst, har väl varit en enda lång vandring i öknen. Jag känner mig faktiskt ganska besläktad med Mose. Det måste ha varit såhär det kändes när Israeliterna fick gå runt runt och aldrig kom fram. Eller ja, fram kom de ju, men det tog ju sina modiga 40 år.

Riktigt så länge har ju inte jag haft bloggtorka, även om det minsann känns så, men det är nog faktiskt dags att gå vidare in i löfteslandet nu tror jag. Eller hoppas jag. Det kan ju bli ett varv i öknen till, man kan aldrig så noga veta, men det sista som överger en är ju hoppet. :-)

Hur som haver, det som gjort mig lite smått hoppfull om löfteslandet är att jag blev så GALET inspirerad igår kväll när jag hittade en ny blogg. Vet inte riktigt vad det var som gjorde att jag gick igång på alla cylindrar samtidigt, eller jo det vet jag. Det var Stina Bergs makalöst fina handstil och textning.

I höstas var jag inne i butiken Hjärterum i Borås när de precis nyöppnat och blev helt såld på deras FANTASTISKT snygga textade skyltar. Jag fotade i smyg i ett plötsligt galet begär efter att skriva och undrade så klart vem denna människa var som var så otroligt skicklig med pennan.

 

Smygfoto... ni ser ju själva. Kan man bli annat än skrivsugen...

I går hittade jag henne. Av en slump surfade jag in på en blogg som tog mig vidare till en annan och slutligen hamnade jag hos Stina, bara för att upptäcka att hon var min "mystery writer". I kväll har jag suttit och tittat igenom hela hennes blogg och jag älskart.

Synd bara att mina små prinskorvssöner "lånat sönder" alla mina braigaste pennor så att jag inte kan sätta mig och texta genast och nu. Det kliar i fingrarna. Kliar. Kanske får nöja mig med att leta fram alla mina kalligrafiaktiga böcker och boosta lite. Minns att jag har minst en superduper. Var har den gömt sig tro?

Ja i vilket fall som helst så gömmer sig inte Stina Berg. Hennes blogg finns bara en knapptryckning bort. Skynda dit om du gillar A B C D E eller några andra bokstäver. Du kommer inte att ångra dig.