Lätt panik och lite "gnäll"

Varför hinner alla andra men inte jag? Det känns som om jag aldrig hinner skapa, scrappa eller pyssla. Det enda pysselrelaterade jag kommer i närheten av är när jag dammsuger arbetsrummet eller sorterar räkningar vid "tråkskrivbordet" jämte mitt trevliga bord.
Vet inte om det är för att tiden helt enkelt inte räcker till eller för att jag är typ halvapatisk och inte orkar med mer än det jag verkligen MÅSTE. Kanske en kombo av båda.

Det sjuka är att jag verkligen LÄNGTAR efter att få skapa. Men efter fullproppade dagar med högljudda barn, fullproppade kvällar med högljudda barn som inte vill lägga sig och en man som jobbar länge och sedan när han äntligen kommer hem jobbar halva natten på vår tvättstuga (han är sååå flitig och duktig!!!), så orkar jag bara inte mera. Och orkar jag , så blir det oftast nåt sånt där måsteprojekt i hast och halvpanik. Som inbjudningskorten till Arons barnkalas igår kväll klockan halv elva...

Kanske borde jag också, som "bara" är hemma hela dagarna ha hur mycket tid som helst. Men det har jag inte!! Eller så har jag det fast jag är för dum för att fatta det och för dålig på att utnyttja den. (Eller så har jag just nu bara mindervärdeskomplex för att jag inte har något "riktigt" jobb enligt resten av världen?!) Fast med två pojkar som ska skjutsas och hämtas varje dag för att vi inte har skolskjuts och valt friskola, och med en pojke hemma hela dagen och tre pojkar som är hemma hela eftermiddagarna och inte är på fritids så blir det... mycket körande, mycket stökande, mycket leksaker överallt, mycket matlagning, mycket tvätt, mycket städning, mycket... ja jag vet inte...

Allt det där är säkert bara en dålig ursäkt och jag är säkert bara ostrukturerad och omotiverad och hinner kanske bara med hälften av vad jag borde. Men så är det iallafall. Och jag längtar efter pyssel och tid, eller ork att känna att jag har tiden som jag kanske har fast jag inte tror att jag har den... (och en hjärna som klarar av att läsa den där sista meningen ;-) )