Utflykt till Öresten


Igår fick jag ett ryck och tyckte helt plötsligt att vi behövde en liten utflykt. Så på eftermiddagen åkte vi till Öresten för att fika lite tillsammans med "söstra mi" och hennes två barn. Öresten ligger utanför Skene och på 1360 talet byggdes Örestens fästning där. En borg som var ett viktigt fäste i kriget mot danskarna då den låg på gränsen till det danskägda Halland.

Borgen revs två gånger och byggdes upp igen men allmogen i trakten runtomkring gillade inte det. De tyckte att Öresten bara orsakade massa elände. Danska trupper som kom dit brände och skövlade allt som kom i deras väg. Så 1521 köpte allmogen borgen av krigsmakten för 100 oxar och rev sedan ner den för tredje och sista gången. Alltså finns där ingen borg idag, men den hööööga bergsknallen som den låg på, står stadigt kvar och det är ett vackert strövområde runt omkring.

Så, då har ni fått dagens allmänbildning :-) och nu ska ni få veta vad vår trevliga utflykt resulterade i, nämligen detta:

  • Barn som inte kunde hålla sig ifrån ån utan tvunget skulle plaska. Först med fötterna, sedan med mer än fötterna... JÄTTEKUL såklart :-)
  • Blöta barn, blöta kläder och blöta skor...mindre kul...
  • Barn som glada rusade omkring i vårgrönskan snabbare än allmogen jagad av danskarna
  • Barn som klängde på berget och vägrade komma ner till sin mors stora förskräckelse
  • En mamma som fick bära Elia hela vägen uuuupp på berget och neeeer för berget igen = mjölksyra i de dåligt tränade benen och att dagens dåliga samvete över för lite motion kunde strykas från listan.
  • Mycket vackra vitsippor, andra vårblommor och nyutspruckna träd
  • En mamma som somnade som en sten så fort hon lagt huvudet på kudden senare på kvällen. Utmattad av all egen bergsbestigning, bergsgetterna till barn som inte ville hålla sig från farliga stup och det myckna "badandet".

Mysigt men ganska ansträngande just under själva utflykten alltså, men så här på behörigt avstånd en rätt så angenäm upplevelse ;-) och ett trevligt minne att stoppa i ryggsäcken.

IDAG ÄR JAG TACKSAM FÖR: Att mina barn inte trillade ner för något stup igår ;-) och att det underbara sommarvädret bara fortsätter och fortsätter.

2 kommentarer:

  1. ÖRESTEN!!!!!!
    Nu vaknade mina rötter. Tänk att man skall känna så för platsen där man är född. Jag var 10 år när vi flyttade från Kinna så jag har ju bott här i 38 år men ändå så känns det i hjärteroten när jag hör talas om platserna " där hemma". Ni verkar ha haft en underbar dag.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Låter som en härlig dag!!! Jag hade gärna varit med där och sett dig klättra runt! Själv hade jag förstås passat matsäcken nere på marken! ;)

    SvaraRadera