Back on track

Ett stort tack till min pillige och outtröttlige make som de senaste nätterna suttit och mekat och mixtrat för att få igång internet igen. I natt lyckades han tillslut, så skönt. Det är nästan läskigt hur beroende man blivit av internet. Bloggar, forum och annan surfning kan man väl för all del vara utan om det kniper, men alla räkningar som ska betalas via nätet och all mail man måste komma åt. Det är lite svårare att vara utan. (Även om man hellre hade varit utan räkningar än scrapsurfning såklart ;-) om man hade fått bestämma helt själv...)

Nu är jag iallafall här igen och jag hoppas att det inte ska strula mer nu. Nu räcker det för ett tag tycker jag!

Snart ska vi, eller för all del, Martin och Aron tror jag att det blir, ner till ICA och sälja biljetter (eller kanske var det lotter??) till idrottsföreningens bollrace. Det är sånt man måste offra sig att göra för att ens älskade barn ska få spela fotboll ;-) Eller ja, det är väl inte en sån väldans uppoffring med någon timme utanför ICA när solen skiner. Tränarna offrar ju mer som ställer upp varje vecka med våra piggelinungar. Och jag ska ju inte klaga som slipper åka alls. Kanske hinner jag till och med scrappa lite under tiden?! Who knows?

Men först... leverans av nybakta chokladmuffins till sönerna med lekkompisar uppe i trädkojan. Det ska bli fika uppe på koj-balkongen under trädkronorna. Härligt!
Adios! Hej svejs! På återseende!