Jag och mitt hamsterbeteende

För ett tag sedan blev jag utmanad av Anna-My lovely things att visa mina gömda skatter och sådant som jag samlar på. Jag! Samlar? Nu måste hon väl ändå fått snurren?

Nej... jag bara skojar. Tyvärr eller vad man ska säga så har både jag och min man lite av hamstergener i oss. det är ju SÅ mycket som kan vara bra att ha, nu eller senare, man vet ju aldrig... Därför har våra gömmor en tendens att vilja svämma över ibland.

Men jag måste dock få lite upprättelse såhär mitt i hamsteravslöjandena. Vi har de sista åren faktiskt varit riktigt duktiga på att röja och slänga. Det är åtskilliga lass och MYCKET skräp som åkt i containrar och till soptippen senaste tiden och det känns RIKTIGT befriande. Vad ska man med all brôte till egentligen? när man tänker efter...

Fast riktigt allt kan man ju inte slänga förstås och därför kunde jag ju gladeligt anta utmaningen som löd så här:

"Jag vill att ni ska visa era svagheter som ni samlat på er under åren. Det kan vara riktiga samlarobjekt eller helt vanliga saker du fastnat för. Jag vill veta vad du samlar på idag. Vad är det du alltid letar först efter när du kommer till en loppis eller auktion. Hur kommer det sig att ni började samla på just den grejen?"

Ok, jag börjar... först ut BÖCKER. Jag älskar böcker! Att läsa, att bläddra i, att titta på... ja det finns väl inget dåligt med böcker eller? Nedan visas såklart bara en inimini liten hög av allt som samlats under åren. Mer finns i hyllor, skåp och faktiskt, nedpackat i lådor i händelse av att barnen kanske skulle vilja läsa senare...

Numero två fick bli KNAPPAR. Knappar är väldigt bra att ha till allehanda pyssel och scrap och OJ! så dyrt att köpa nytt så därför är knappar något av de första jag kikar efter när jag kommer till en second hand eller loppis. På min födelsedag för inte allt för länge sedan hade jag dessutom lyckan att av Anna få två papplådor fulla med vackra små ljuvligheter. (Se bilden.) Då blir man glad minsann!

Sedan är  ju förstås PAPPER en stor last, papperspysslare som jag är. Man skulle ju kunna tro att jag då skulle göra åt alla papper jag köper men... vissa är ju så fina att man knappt kan tänka tanken att sätta saxen i dem och vissa måste man ju ha dubletter av och vissa fattar man inte att man köpte... så det blir ändå ett visst lager kan man säga. :-)

STEN kan jag heller inte hålla fingrarna borta ifrån. Har nog samlat på vackra, släta, mjuka stenar sedan jag var liten och särskilt sedan vi campade vid havet där det som bekant finns massor av vacker, mjukslipad sten. Man kan inte åka till ett ställe där det finns fina stenar utan att ta med sig åtminstone en full ficka hem. Detta beteende måste jag dock få hävda att jag inte skaffat mig själv. Det är nedärvt från min mor som nog är en ännu större stensamlare än vad jag är.

Och så BURKAR då. Gamla fina, lite nötta plåtburkar är finemang det. Så trevligt! Det måste också alltid sökas efter på loppis och hemma hos folk som inte har vett att uppskatta samma saker som jag gör. :-) (Och tur är väl det...)

Jo men visst förstår ni. Trodde ni det var slut här? HA HA!! Detta var ju bara några av mina små samlingar. Jag orkade inte fota allt men kan ju berätta att jag dessutom har en tendens att alltid köpa på mig KUDDAR och PLÄDAR, skåpen nästan svämmar över. Kan ju alltid vara bra att ha vet ni... ;-) PENNOR, GAMLA GLASBURKAR och SNYGGA ANTECKNINGSBÖCKER är ju heller inte dumt. Ja ni förstår, jag skulle ju kunna hålla på i en evighet, men jag ska bespara er detta. Istället ska jag nu väcka mina barn med en liten valborgssång. "Vintern rasat ut..." kanske?! Jag tror det kommer att bli högeligen uppskattat av alla. Säkert.