Varning varning!

Om er lilla, mycket söta och oskyldiga (nåja...) 3 åring kommer till er med yttepyttelite mojs (mojs som i hårsylingprodukt, vax, talar vi om då) på sitt pekfinger och frågar om han får ta det i håret, svara då för allt i värden inte ja.
Säg genast ett bestämt NEJ och följ med barnet för att se till att mojset blir borttvättat.
Annars har ni kanske snart som jag, en treåring som bestämde sig för att halva vaxburken (av ett billigt, MYCKET kletigt och fett märke) var en lagom dosis för hans lilla hår.

Följden därav blev, kan jag berätta, tre schamponeringar med schampo och två schamponeringar med yes diskmedel, samt ett ÄNDOCK fortfarande klibbigt hår, punkfrissa och en smetig kudde i sängen.

Hur länge denna spännande frisyr håller i sig återstår väl att se.
Vi får väl göra några nya tvättförsök idag och hjälper inte det så får det väl gnida av sig med tiden.
Jag tror knappast att barnet behöver styla sitt hår igen på en sisådär trettio år iallafall, så det kanske kan räknas till en fördel, men nu tror jag det är dax att gömma vaxförrådet för ett tag, och slänga det ultrakletiga.
Ärligt talat, kan någon tala om för mig vad det består av?
Ister och Karlssons klister verkar det som, men jag är inte hundra.
Det kan vara superlim också.
Skulle inte förvåna mig det minsta!

Litet, oskydigt barn som fortfarande har spikes och ett MYCKET kletigt hår efter ett stort antal schamponeringar.