Döh...
Ibland är man ju bara så puckad. Igår på badstranden stod jag och TRAMPADE och TRAMPADE och TRAMPADE på pumpen i minst 5-10 SVETTIGA (och mjölksyrekrävande) minuter för att vara en god mor och blåsa upp barnens plastsäl. Inget hände... inget hände... inget hände... Kan det vara fel på pumpen tro? Nä tror inte det... men kanske på mina ögon eftersom jag missat att se det rätt så STORA och uppenbara hål som en busmus gnagt på plasten under vintern i uteförrådet. Ridå! Snacka om resursslöseri. All denna benkraft för ingenting, mer än ett gott skratt för väninnan förstås, som fnissade så hon höll på att trilla omkull. Tur vi var ensamma på stranden så inga fler behövde bevittna mina ögons förfall och mina darrande vitbleka ben i denna tramporgie...
Kategorier:
Vardagsfunderingar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan se hur du står och trampar förbrilt, för att göra barnen glada. Dom står och trampar bredvid och undrar om det blir någon luft i den. Hoppas du böt ben, så du fick träning i båda två
SvaraRadera:-)
Kram mamma c
Tihi... låter ju precis som när jag fyllde Isabels helt nya pool... bara för att upptäcka, när burit ut ca 10 hinkar med vatten, att allt vatten befann sig på väg ner till grannarna.
SvaraRaderaOch detta gjorde jag två gånger... bara för att vara på den säkra sidan. Först efter det hittade jag hålet.