Foto: Sten Gustafsson/Myra
Elia: Oåååååpppp, vad var det? SÅG du mamma? Var det ett rådjur?
Jag: Jaa. Det var ett rådjur.
Elia: Var det litet eller?
Jag: Näe, det var nog ganska stort.
Elia: (med sin "tycka lite synd om" röst) Men hade det ingen mamma och pappa då?
Jag: Jo... men det var nog ett mammarådjur.
Elia: Ja, pappan var säkert ute och jagade. (Funderar lite)
Eller... vad äter rådjur?
Jag: De äter ju gräs och blad och buskar och sånt.
Elia: Ja just det... (som om det var det självklaraste i världen) han var säkert och samlade gräs och blad och sånt då.
Älskade barn!! Vet precis hur gullig han låter, vill bara pussa på honom! Vi skulle önska en "big brother" kamera på Elia för man vill inte missa nått han säger. men snart kommer ni, åh vad vi längtar!
SvaraRadera/faster christine
De är för härliga de små liven:)
SvaraRaderaVilka underbara kort du har gjort till utmaningen, så fina!!
Kramar om
Hehe.. Samla alla kommentarer och funderingar i en liten pekbok! Kul att ha kvar;-)
SvaraRaderaJa så klart... ibland kan saker vara så självklara och ibland så komplicerade. Kram
SvaraRaderaVilken underbar liten funderare du har*ler*
SvaraRaderaVilken tur att man har barn som ser till att man ständigt får höra söta och gulliga saker........plocka undan och städa efter....
ha en bra vecka!
kramisar
Underbar kommentar OCH bild
SvaraRaderaDom är ljuvliga dom små liven....Och vilken underbart foto på er där uppe..*pekar* =)
SvaraRaderaJa barn är helt underbara (nästa alltid), så fina kort du har gjort Evelina.
SvaraRaderaKram E