Sommarlängtan







































Tänk. Snart kan man sitta där igen. Med solen som värmer på ryggen och med tårna i det småkalla vattnet.
I kortärmat utan att frysa. Man får pussa på sina saltstänkta barn och rufsa om i deras hår som är alldeles strävt efter en hel dags badande. Man kan lägga sig på en klippa och känna värmen både underifrån och ovanifrån. Och bara leva.

Jag längtar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar