Hår-ribelt

...as in horrible. Så ungefär är mitt hår just nu.
Mitt under utväxt.
Inte långt.
Inte kort.
Men ändå för långt på vissa ställen.
Och för kort på andra.
Helt i avsaknad av någon slags frisyr.
Mest likt någon slags mopp.
Verkligen hårribelt.

Det är nu, eller lite tidigare som jag alltid tröttnar.
Som jag alltid klipper av det igen för att jag inte står ut.
Jag avskyr denna längden.
Och denna icke-frisyr.

För att få det någorlunda respektabelt så måste jag ha tofs.
En eller två.
Men håret är ju fortfarande så kort att det blir minitofsar.
Vilket resulterar i att jag med tofsar ser ut som en preppy tolvåring.
Utan tofsar ser jag ut som en vildsint konstnärinna i sexioårsåldern som försakat allt vad hårvård heter de senaste 30 åren.
Svårt att bestämma vad som är värst.

Men jag försöker stå ut.
Och spaaaaara!
Men det är inte lätt.
Helt skulle jag vilja låsa in mig över sommaren och komma ut när håret nått över den kritiska längden.
Det går ju tyvärr inte när man har man, tre barn och jobb att sköta.
Mössa är ett annat alternativ.
Lite svettigt under högsommarsolen bara.
Kanske lite mjällbildande också.
Vet inte om det är något för mig?

Jag kanske ska satsa på filmstjärnelooken istället?
Med scarf kring håret och stoora solglasögon.
(De senare är redan införskaffade.) :-)
Eller så får jag stå ut med tolvårslooken.
Jag får nog fundera på detta lite till.
Det är i sannning ett beslut som kräver sin kvinna att fatta.
Voj, voj... det är tuffa tider för en del...

9 kommentarer:

  1. Ha ha ha!

    Jag är i prexis samma sits.... *grinar illa*
    Mina kompisar är trötta på att jag alltid klipper av mig håret tillslut och alltid är lika missnöjd över det valet... och genast börjar spaaaaaara igen....

    Vi får trösta oss med att vi är två i samma sits =) och tänka:

    Jag är inte den ende golvmoppen i västra delen av Sweden....

    SvaraRadera
  2. *S* Känner igen mig jag också...Ibland kort och när jag väl bestämt mig så klipper jag av mig håret och sen ångrar jag mig...}=} Och så blir det denna väntan på utväxten....Och när det är långt börjar funderingarna igen på kort hår....Nu är håret på väg att bli långt igen...*hmmm* det skulle vara kul med lite lockar oxå... ;)

    SvaraRadera
  3. *S*
    Jag som just varit hos frisören, ja det blev fint men inte som Julia...vet vad du menar.
    Jag har dessutom gått igenom den där fasen när man biter ihop för att man SPARAR.
    Vet du faktiskt är det värt ett besök hos frisören i alla fall även om man sparar så att det blir lite form på eländet och för att man känner sig lyxig och fixad och för att du äe värd det!

    SvaraRadera
  4. Visst är det jobbigt, ajg avskyr den fasen...
    Kram

    SvaraRadera
  5. Här har du en till som ser horribel ut i håret! Men jag har sagt till mig själv att när jag klämt 5 kg så får jag gå till min favvofrissa...huga...det är allt några kilo kvar innan jag kan lyfta på luren. Kommer att se ut som en tok innan dess..hahah
    kram Tina

    SvaraRadera
  6. Scarf röstar jag för! En storblommig sådan, det blir nog galant! Och varför någonsin fixa en frisyr? Tänk vad skönt att bara knyta på sig scarfen varje morgon? Alla dina vänner kommer tro det är senaste trenden och ta efter... du blir en "trendsetter"!!! =)

    SvaraRadera
  7. Vet hur det det känns är lika dan och fixar inte heller att vänta på att det skall växa ut så att man kan göra något. Då blir det alltid frissan igen och man börjar om.
    Ha en bra dag.
    KRAM

    SvaraRadera
  8. Vännen, du är söt vare sig du har tofsar, håret åt alla håll eller om det ligger platt fall.
    Men jag förstår din känsla. Det är jobbigt när det är på utväxt.
    Många kramar

    SvaraRadera
  9. Hahaha, du är bara så underbar Evelina!!!

    Hoppas du klarar av att spara ditt hår och inte trillar dit och kapar av det, se på mig det går att spara om man bara vill ;)

    Kram E

    SvaraRadera