Tänk att något som inte tog mer än typ sju minuter att göra har tagit så oändligt länge att komma till skott med. I morse fick kökssoffan nya kläder, något jag gått och värkt på i månader och aldrig fått gjort.
Tyget har legat tillklippt i garderoben och häftpistolen har väntat så snällt i lådan i tvättstugan medan jag kommit på den ena ursäkten efter den andra att göra det någon annan gång. Det har varit ett enda långt "jag ska bara, sa Alfons Åberg" kan man säga.
Men... så i morse fick jag äntligen tummen ur och medan frukostäggen kokade på spisen hann jag langa upp sofflocket på köksbordet och häfta dit lite nytt grått linnetyg. Det tog inte många minuter och nu kan jag äntligen njuta av semestern utan att behöva reta mig på de där anskrämliga hålen i tyget som bara blev större och större. Varför har jag inte gjort det här lååångt tidigare?! Ja det kan man fråga sig, ibland blir man inte riktigt klok på sig själv. ;)
Åh, känner igen det där! Har köpt nytt tyg till köksstolarna för ett år sedan.
SvaraRaderaIbland är det bara så svårt att börja med nåt!