Vårkänslor

Ledig fredag.

Solen skiner.

Jag kan sitta på altanen i linne.

En sådan här dag begär man inte mycket mer av livet.

Det goda inom dig

I helgen läste jag ut denna bok skriven av en av mina favoritförfattare, Linda Olsson. Jag kom in ordentligt i boken ganska sent på kvällen, läste och läste och tänkte sådär ni vet att "nu så är det ju inte så mycket kvar, jag hinner läsa ut den..." Och det hann jag ju, fast inte förrän klockan var två på natten.

Men det gjorde ju inte så mycket, övertygade jag mig själv om, för jag kunde ju ha sovmorgon på söndag morgon. Kunde ja... om man inte hade hunnit bli sådär gammal och tråkig så man vaknar klockan sju fastän man får sova länge... och det har ju jag. Måste vara för att jag närmar mig 39-års åldern... ;-P

Hej och hå. Fast det var värt det. Är inte nattsuddandet värre än bokläsning fram på småtimmarna så är man väl ändå ganska ordentlig av sig.

Tidigare har jag läst Linda Olssons två första böcker Nu vill jag sjunga dig milda sånger och Sonat till Miriam som också är väldigt bra. Det är en speciell känsla och inlevelse i hennes böcker som jag har fastnat för. De är ganska så, eller kanske väldigt sorgesamma, men ändå så vackert skrivna att det liksom inte går att sluta läsa och jag rekommenderar dem varmt. Läs!

Heja Apple.

I torsdags upptäckte jag en stor bubbla på understycket till min macbook. Det var liksom som om den yttre plastbeläggningen helt plötsligt hade släppt från bottenplattan. Väldigt mysko.

I fredags bestämde jag mig för att kolla upp om det gick att byta ut bottenplattan och vad det skulle kosta. Jag googlade lite (vad gjorde man innan google?) och kom snabbt fram till att detta var ett problem som kunde uppkomma på macbookar som tillverkats inom ett visst tidsspann och att Apple hade en "utbytesplan" för dessa defekta bottenplattor.

Det var alltså bara att knappeliknappa in lite info på Apples kundservicesida så skulle de skicka en ny bottenplatta till mig. Jag knappeliknappade och de skickade minsann. Från Nederländerna.

I dag, måndag förmiddag, lämnade UPS-budet av paketet på mitt jobb. I kväll har jag bytt ut understycket och i morgon kommer de och hämtar upp det gamla, defekta som ska skickas tillbaks. Snacka om snabb hantering, jag är impad.

Heja Apple säger jag!

(Och datorn känns dessutom helt plötsligt som ny utan en endaste liten repa på undersidan. Ännu mer heja för det! :-) )

Sweet for the sweet

Idag finns senaste numret av Sweet Paul magazine tillgängligt online.
Och som vanligt är det så fint att jag får lite magknip av känslan när jag bläddrar.
Njutbart för en bildjunkie som jag.

Sommarlängtan

Tänk. Snart kan man sitta där igen. Med solen som värmer på ryggen och med tårna i det småkalla vattnet.
I kortärmat utan att frysa. Man får pussa på sina saltstänkta barn och rufsa om i deras hår som är alldeles strävt efter en hel dags badande. Man kan lägga sig på en klippa och känna värmen både underifrån och ovanifrån. Och bara leva.

Jag längtar.

Den njutbara trädgården

Hittade ett mysigt nytt tv program på SVT Play i morse, den njutbara trädgården.
Trädgårdsarbete i en Engelsk radhusträdgård à la extraordinaire. Väldigt njutbart som titeln låter avspegla.

Jag fick genast lust att ha rött, vackert, lockigt hår, blommig kjol, kofta, gummistövlar och en Jack Russel. Och så klart en maffig trädgård där jag kunde strosa omkring lite bohemiskt och plocka bönor och prata med mina hönor.

Det var ju bara den lilla, lilla detaljen att när vi hade hönor sist så slutade ju det hela med att de åt väldigt, väldigt, väldigt mycket och värpte väldigt, väldigt, väldigt lite och sniglarna älskar ju bönskott och jag är ju faktiskt inte rödhårig...

Men en blommig kjol kan man ju alltid skaffa sig för allt i världen, så än är väl hoppet inte helt ute.
Mycket trevligt program hur som helst om du gillar jord under naglarna. Don't miss!

Det luktade vår i dag

när jag kom ut från jobbet på eftermiddagen.
Kan man bli annat än lycklig då?!

Det var en gång...

...en ganska inspirerande blogg.

Sitter här och klickar mig bakåt i min egen blogg och tänker att den faktiskt en gång i tiden var ganska rolig och inspirerande. En gång i tiden. För ganska jättelängesedan.

Sista året, minst, har väl varit en enda lång vandring i öknen. Jag känner mig faktiskt ganska besläktad med Mose. Det måste ha varit såhär det kändes när Israeliterna fick gå runt runt och aldrig kom fram. Eller ja, fram kom de ju, men det tog ju sina modiga 40 år.

Riktigt så länge har ju inte jag haft bloggtorka, även om det minsann känns så, men det är nog faktiskt dags att gå vidare in i löfteslandet nu tror jag. Eller hoppas jag. Det kan ju bli ett varv i öknen till, man kan aldrig så noga veta, men det sista som överger en är ju hoppet. :-)

Hur som haver, det som gjort mig lite smått hoppfull om löfteslandet är att jag blev så GALET inspirerad igår kväll när jag hittade en ny blogg. Vet inte riktigt vad det var som gjorde att jag gick igång på alla cylindrar samtidigt, eller jo det vet jag. Det var Stina Bergs makalöst fina handstil och textning.

I höstas var jag inne i butiken Hjärterum i Borås när de precis nyöppnat och blev helt såld på deras FANTASTISKT snygga textade skyltar. Jag fotade i smyg i ett plötsligt galet begär efter att skriva och undrade så klart vem denna människa var som var så otroligt skicklig med pennan.

 

Smygfoto... ni ser ju själva. Kan man bli annat än skrivsugen...

I går hittade jag henne. Av en slump surfade jag in på en blogg som tog mig vidare till en annan och slutligen hamnade jag hos Stina, bara för att upptäcka att hon var min "mystery writer". I kväll har jag suttit och tittat igenom hela hennes blogg och jag älskart.

Synd bara att mina små prinskorvssöner "lånat sönder" alla mina braigaste pennor så att jag inte kan sätta mig och texta genast och nu. Det kliar i fingrarna. Kliar. Kanske får nöja mig med att leta fram alla mina kalligrafiaktiga böcker och boosta lite. Minns att jag har minst en superduper. Var har den gömt sig tro?

Ja i vilket fall som helst så gömmer sig inte Stina Berg. Hennes blogg finns bara en knapptryckning bort. Skynda dit om du gillar A B C D E eller några andra bokstäver. Du kommer inte att ångra dig.

Cliniderm

Strax innan jul fyllde jag i ett formulär på Cliniderms facebooksida, där de sökta ambassadörer som skulle få testa deras produkter. Får väl erkänna att jag gjorde det lite halvhjärtat, ni vet med tanken "ja, ja, jag kan väl fylla i, för det tar ju inte så lång tid, men jag kommer ju aldrig få testa ändå..."

Döm då om min förvåning när jag kom hem efter julfirande i fjällen och hittade ett mycket trevligt paket i posthögen. Det var en fin presentförpackning från Cliniderm med de här två produkterna inuti.

Pure Renewal cleansing foam, normal/mixed skin och Active Protection day cream, normal skin.
Jag har nu testat dem ett par veckor och tycker att jag är redo för ett utlåtande.

Pure Renewal cleansing foam är ett rengöringsskum som verkligen gör sitt jobb på bästa sätt. Det tar till och med bort min vattenfasta mascara och huden känns riktigt ren och fräsch när man använt det. En ny favorit som jag garanterat kommer fortsätta använda och köpa igen.

Active Protection day cream är också det en riktigt bra produkt. Problemet för min del är bara att jag under vintern får riktigt torr och stram hud, så just för tillfället räcker den här krämen inte riktigt till för mig. För att få bort den där strama känslan som då och då uppstått har jag fått ta till en annan Clinidermfavorit, Barrier repair. En liten klick av denna "mirakelkräm" får all torrhet att genast försvinna.

Dock tror jag nu när nu när testperioden är över att jag går tillbaks till min vanliga dagkräm. Det är också en Active protection day cream från Cliniderm, fast en som är anpassad för torr hy. Den fungerar toppen under vintermånaderna. Det som är kvar av krämen jag fick att testa sparar jag några månader tills våren tittar fram igen, då tror jag att den kan funka riktigt bra, även för mig.

Summa sumarum. Jag gillar Cliniderm. Mycket. Jag upptäckte deras produkter tidigt i höstas av en slump egentligen när jag behövde en ny rengöringscreme. Sedan dess har jag fortsatt att testa fler och fler produkter och har blivit mycket positivt överraskad. Det är bra grejer som huden gillar. I alla fall min. :-)

Kulturåret 2012

Inleds med Frida Kahlo och Jan Lööf på Göteborgs konstmuseum.

Tänkvärt

Snigelfart

Ibland går vissa delar av livet så fort att man knappt hinner med. Andra går i snigelfart.
Så får det vara. Så måste det vara. Ibland.
Här är det ju rätt så snigligt för tillfället. Men det känns ok. För nu.
Annat får gå före och de viktigaste i livet tar tid. Och får ta tid.
Det gäller att försöka vara närvarande där man är. Nu. Och inte sedan.

[ förmiddag i skogen ]

Ledig fredag då tanken var att jag ÄNTLIGEN skulle få klippt gräset då det inte blivit gjort på tre veckor pga mycket idogt regnande , men vad händer då? Jo det regnar förstås. Igen.
Suck och stön. Blir man trött eller trött?!

Ur som haver så slutade det i alla fall regna ganska fort och medan gräset torkade upp blev det istället en tur till skogen. Resultatet av den utflykten blev vad som synes ovan. Ett styck foto på världens minsta och mest perfekt snygga svamp. (Säkert världens mest oätliga också, men det spelar ju ingen roll när den bara ska vara med på bild.)

Och... En överfull korg med goda svampar. Så överfull att de små godingarna ville trilla ur i skogen. Ve och fasa, det vore ju förfärligt, så det var bara att försiktigt balanserande ta sig till bilen.
Nu återstår bara slavgörat att rensa skönheterna också men det får bli en senare fråga för nu är det HÖG tid att ta tag i gräsmattans drygt knähöga gräs. (Bara en lätt lätt överdrift. :-) )

Have a nice weekend y´all. Här ska vi fira en åttaåring som räknat ner och räknat ner de senaste tre veckorna. Det blir en efterlängtad frukost på sängen imorgon. Hoppas han klarar av att sova lite i natt i alla fall, den lille sötnosen.

[ kanske bara lite ludd...]

2 dagar på jobbet efter semestern och jag börjar så smått fundera på om det är mig Nalle Puh talar om när han säger följande...


"Människor som inte tänker ordentligt har inga hjärnor, snarare har de grått ludd som flugit in i huvudet på dem av misstag."


Huvudet känns onekligen ganska luddigt just nu, eller mer kanske fyllt av såntdär sisaltrassel man kan lägga runt blommor. Tack och lov för listor säger jag bara, tack och lov för listor.


Det är tur man varit med ett tag så man vet att luddet flyger ut igen...

[ mina prinsar ]

Sedvanligt skolavslutningsfotande och sedvanligt krumbuktande.
Inget nytt under solen. Förutom några centimeter på längden och nya shorts.
Som tio minuter efter dessa foton togs inte längre var beige utan gräsmattegröna och svarta av jord.
Som sagt. Inget nytt under solen.

Läslust

Ok. Sommar igen. Snaaart semester (om jag glädjekalkylerar lite i alla fall...) och pockethögen ligger redo bredvid sängen. Eller, den är EN av högarna bredvid sängen. De andra består av tidningar och magasin, viktiga anteckningar, mer böcker och liiiite, bara lite skräp.

Dessa livsnödvändiga högar uppskattas tyvärr inte lika mycket av min make som av mig, vilket jag inte fattar alls. Utan högar bredvid sängen... typ inget liv...
Ja, i varje fall, nog om högar. (Har förresten inte ni några högar bredvid sängen? Är det verkligen bara jag som tycker det finns massor av "måste ha" grejer som behöver finnas nära till hands innan jag ska sova?)

Nog om högar igen... Jag skulle egentligen bara visa de fyra senaste pocketfynden som landade i brevlådan idag och som skall avnjutas under semesterns lata dagar. Kunde ju börja nu, men det känns lite osäkert. Bäst att vänta tills maken är ledig och kan laga mat till de stackars sönerna som annars riskerar att få vitaminbrist om jag skulle råka ha köpt en riktig godbit till bok. Det brukar nämligen vara ganska svårt att fånga min uppmärksamhet om jag fastnat riktigt hårt mellan pärmarna. Stackar barn. Men de får en bildad mor i varje fall...

Ja ja, nu ska jag äntligen komma till böckerna. Håll till godo och lova att läsa en bok i sommar. Tjock eller smal, lätt eller tung, lova att läsa åtminstone EN, minst...
Det här är lite av det jag ska ta mig an.

[ jag älskar inte den här hippiehunden ]

Alice. Älskade unge. Du är bara så skön. Och världens sötaste.
Du myntade i år ett uttryck som har goda chanser att bli lika klassiskt som storkusinen Elia's "Vilken skit!"
Och jag förstår dig. Hippiehundar är verkligen inte världens roligaste. Jag älskar dem inte heller.
Men jag älskar dig. Puss!

[ storhandling ]

57 par strumpor har jag köpt idag. 57.
Det är ganska många.
Ungefär lika många som det är i högen av uddastrumpor som nu till syvende och sist och för alltid ska förpassas till soptunnans mörker.
Vilken lättnad.
Jag kommer sova som en stock nu när jag slipper grubbla på vart alla strumppartners tagit vägen.
Det ska bli skönt.
Så länge det varar.
Vilket väl ungefär borde vara tills nästa tvätt.
Mellan tummen och pekfingret alltså sisådär 2 goda nätters sömn.
Sen börjar vi väl om från början igen.
The never ending story.

[ En lördag morgon klockan 8.34 ]

är det väldigt många små frågor som bråkar om utrymmet i mitt huvud.
Det finns mycket man kan fundera på, som:

• Borde jag kanske gå ut en promenad?
• Eller skulle jag ta och steka kyckling kanske?
• Det vore ju lite trevligt att titta på ett matlagningsprogram på datorn kanske... i sängen.
• Eller det är kanske dags för dagens första kopp te?
• Undrar varför jag vaknade kvart över sju när jag inte ens hade ställt klockan?
• Nej... det låter som det är väldigt blåsigt ute, kanske inte en promenad ändå.
• Men solen skiner ju. Jag borde verkligen kratta upp alla pinnar på gräsmattan.
• Men först måste jag ge barnen frukost.
• Undrar om Aron är vaken än?
• Men, kan det aldrig sluta blåsa. Varför viner det så ute?
• Host host host.
• Det kanske inte är bra att motionera när man är så här jätteförkyld?
• Te då kanske?
• Men jag är verkligen jättekissenödig.
• Orka. Det är för många trappsteg ner till toan. Jag får hålla mig.
• Eller jag borde ju ändå gå ner. Det var ju det där teet. Och frukosten.
• Nu gnisslar maken tänder. I sömnen.
• Jag tror ändå att jag börjar med kycklingen.

Det känns som om det vore en bra idé med en av- och påknapp på min hjärna.
Så kanske jag finge något gjort.
Innan det blir söndag.

[ fina små fåglar ]

Åh, vad jag gillar de här söta små sädesärlorna. Sädesärlan är en av mina favoritfåglar eftersom de alltid kommer runt min födelsedag och känns som ett riktigt vårtecken.

I den här varianten av konstnären och illustratören Jenny Capon är de än mer lockande. Jag hade mer än gärna haft detta underbara tryck på min vägg. Du hittar det och en massa annat snyggt på upyourwall.se.
Jag säger bara en sak, habegär, de har SÅ mycket fint så passa er. :-)