Jag värmer min fötter i tofflor under duntäcket. Dricker alldeles för mycket te, tittar på bitterljuv film och funderar på livet. Det där som rusar förbi alldeles för fort ibland. Det där som jag vill stanna upp i och njuta av men mest springer efter och försöker komma ikapp. Det där som jag vill få grepp om och kunna känna ett lugn mitt i. Det livet.
Samtidigt hör jag pärlande skratt i vardagsrummet och känner mig ofantligt tacksam. Där ute sitter fyra liv som fyller mitt inre med kärlek över bredden. Jag är glad att jag har dem. Att jag är här just nu och ingen annan stans. Att mitt liv är detta. Även om det gärna finge gå lite långsammare ibland.
