Stor-röj

Vi har haft stor-röjning bak ladugården i dagarna tre.
Så i morgon blir det loppmarknad på bloggen. Kika in och titta efter vilka finfina fynd du kan göra... (hihihi...)

Tiredsome

Jag är trött, trött, trött... och borde egentligen vika tvätt, men känner för att göra ett art-card. Ändå hamnade jag här. Jag undrar vart jag hittar mig nästa gång?

Och för att glädja er lite efter detta dravvel...eller möjligtvis för att göra er ännu mer förvirrade, så ska ni här få en ful bild av mig. Så kan ni iallafall vara glada att ni själva är lite vackrare!


(Har ni sett hur knöcklig min haka blir när jag trutar med munnnen sådär? Usch va konstigt... Och notera alla rynkor som blir runt munnen... Det går utför efter trettio minsann... Eller så kanske man bara ska låta bli att truta? Hm...)

Kära (?) gamla åttiotal

Jag fick en flashback igår.
En riktig megaflashback.
Jag satt helt fridfullt och skrev en kommentar på ett inlägg hos Tvillingmamma funderar.
Ett inlägg där det bland annat funderades över ungdomligt mode.
DÅ! kom det över mig...
Åttiotalet och mina egna försök tillungdomligt mode gjorde sig plötsligt obehagligt påminda och jag fick bilder av...

  • Ljusrosa skipants i swettistyg, med sydda veck och hälla under foten. Dessutom med snygga "knän" på efter mindre än fem minuters användande.
  • Jeans med hårt åtdraget smalt skärp. Vackert nedstoppade i tubsockar och med cerisa pumps till.
  • Svarta hängselbyxor i sweattistyg. Oh, how I loved them!
  • Min älsklingskappa i ljuslila manchester. (Ryyys...)
  • BRETT svart resårbälte som jag sydde in lite extra så det snörpte år RIKTIGT superhårt.
  • Neonorange träningsoverall.
  • Pufflugg och supersprayat hår.
  • MEGAstora tröjor. Gärna pappas lilarosa lammullströja eller en Marwin fleecetröja storlek XL i alla himlens (starka) färger.
  • Gräsliga, stora glasögon.
Usch nej... jag orkar inte plåga mig mer.
Det var glada dagar. Men inte var man speciellt vacker inte.
Nån annan som får hääärliga minnesbilder att glädja mig med så tveka inte... ;-)
Det är ju alltid trevligt att få veta om någon annan varit fast i samma "elände" som en själv ;-) Men det var kanske bara jag som levde ut mitt åttiotal?! (Jo jo... troligt...)

Hår-ribelt

...as in horrible. Så ungefär är mitt hår just nu.
Mitt under utväxt.
Inte långt.
Inte kort.
Men ändå för långt på vissa ställen.
Och för kort på andra.
Helt i avsaknad av någon slags frisyr.
Mest likt någon slags mopp.
Verkligen hårribelt.

Det är nu, eller lite tidigare som jag alltid tröttnar.
Som jag alltid klipper av det igen för att jag inte står ut.
Jag avskyr denna längden.
Och denna icke-frisyr.

För att få det någorlunda respektabelt så måste jag ha tofs.
En eller två.
Men håret är ju fortfarande så kort att det blir minitofsar.
Vilket resulterar i att jag med tofsar ser ut som en preppy tolvåring.
Utan tofsar ser jag ut som en vildsint konstnärinna i sexioårsåldern som försakat allt vad hårvård heter de senaste 30 åren.
Svårt att bestämma vad som är värst.

Men jag försöker stå ut.
Och spaaaaara!
Men det är inte lätt.
Helt skulle jag vilja låsa in mig över sommaren och komma ut när håret nått över den kritiska längden.
Det går ju tyvärr inte när man har man, tre barn och jobb att sköta.
Mössa är ett annat alternativ.
Lite svettigt under högsommarsolen bara.
Kanske lite mjällbildande också.
Vet inte om det är något för mig?

Jag kanske ska satsa på filmstjärnelooken istället?
Med scarf kring håret och stoora solglasögon.
(De senare är redan införskaffade.) :-)
Eller så får jag stå ut med tolvårslooken.
Jag får nog fundera på detta lite till.
Det är i sannning ett beslut som kräver sin kvinna att fatta.
Voj, voj... det är tuffa tider för en del...

Flott, flottare, flottast

Jag vill inte klaga, och klagar jag så är det ju tyvärr på mig själv eftersom det är jag som orsakar det mesta av RÖÖÖÖRAN, men jag blir nära på deprimerad när jag tittar in i min tvättstuga.
Min halvfärdiga tvättstuga.
Eller egentligen bara halvgipsade, före detta skräprum med ditsatt tvättmaskin och torktumlare - tvättstuga.

Den är en salig blandning av smutsig tvätt, ren tvätt, tvätt på tork, garderober i exil från arbetsrummet, skor en masse i exil från hallen som just nu är det hetaste renoveringsobjektet, frysbox, diverse verktyg, spik, skruv och skräp på väg till återvinningsstationen.
Ett kaos utan dess like och inget såvärst uplyftande att behöva se vareviga gång man är på väg ut eller till badrummet.

För att få någon ordning på detta elände gör man såhär....

Först väntar man jättelänge och stirrar sig utmattad på katastrofen tills man inte står ut en sekund till utan nästan hellre blundar varje gång man ska gå och kissa eller borsta tänderna.
Då, i desperationens svartaste stund, går man med raska steg till verandan, som också är ganska deprimerande och tillhåll för alla pinaler som förut fick plats i det som förut var tvättstuga. (När, o när, ska allt hitta hem till sin riktiga plats igen?)

Där rafsar man hastigt och lustigt fram ett par panellängder som man aldrig riktig kunde försonas med när de hängde i vardagsrummet, tar dem under armen och går och letar upp några nubb, det tyngsta och mest hammarlika verktyg man kan hitta utan att behöva gå ut till ladugården (en avbitartång) och en köksstol.
Detta tar man med sig till hallen, där man ställer sig på stolen och bankar upp panellängderna lite omlott i dörröppningen till tvättstugan.
Voilá!!!!!

När familjens treåring sedan komplimerar dig till detta genidrag med att säga...
" Å mamma, vad FLOTT det blev. Så TJUSIGT!" :-) :-) :-)
...kan man känna sig annat än nöjd då?
Iallafall så länge man håller sig på rätt sida av förhänget... ;-)

Oh my...

Jag är helt "swamped" och hur trött som helst. Det är därför det är så tråkigt och trist här vareviga dag...

Kan bjuda på en liten (9x9) layout jag fick tråcklat ihop härom dagen iallafall. Om det nu kan glädja någon? Det blir ju lite färggladare här iallafall!



I will return... soon I hope... bara jag lyckas fippla ihop pojkarnas förskoletider med mina jobbtider och andras hämttider, storstäda huset och få in tvätten som fått en extra, ofrivillig regnsköljning. O happy day när allt det där blir gjort :-)

Vilken skit!


Ni ser det va? Hela hans väsen utstrålar det elände som nyss hänt.
Vi har haft en underbar påsk och på påskdagen gjorde vi en utflykt till Hyltenäs (Seatons) kulle där vi grillade, spelade fotboll och hade det mysigt i kylan och det sporadiska snöfallet. (Aprilväder eller?)

Men inget kalas utan kras. Något eländigt (eller semieändigt) måste ju också hända och detta något stod Elia för denna dag. I lekens vilda yra glömde han bort att han var kissnödig och alltihop kom i byxorna. Hans kommentar till detta fälldes strax innan denna bild togs...

"VILKEN SKIT!!!"

Inget vackert uttryck och inget vi väl skulle uppmuntra honom till att säga i vanliga fall, men vid detta tillfälle måste jag säga att det var svårt att hålla skrattet borta.
Den lille parveln tyckte verkligen att detta var miserabelt och var tvungen att uttrycka sig med de värsta ord han kunde tänka sig ta till.
Inga extrakläder fanns heller med, men som tur var passade mammas leggings som hon hade under jeansen hjälpligt (om än lite korviga på benen som ni kan se) ;-) så det gick iallafall att fortsätta leka. Första stunden under filten innan vi klurade ut vilken klädsel som skulle kunna passa var inte jätterolig.

Ja hej å hå så det kan gå. Men det mesta går att lösa och vi hade en jättemysig utflykt. En treochetthalvtåring i trikåer är ju alltid kul att titta på när han kryper omkring i källargångarna till Seatons jaktslott och byxorna halkar på trekvart :-) Men det bekom inte treochetthalvtåringen själv det minsta. Bara han slapp frysa så var det inga problem.
Jag gillar den inställningen :-)
Full fart! Glada dagar! Inga problem är för stora för att lösas!

Lite äldre och visare...?! ;-)

Så var man då ett år äldre igen. Tänk vad tiden går... (nu börjar jag LÅTA gammal också! ;-) ) Hade en trevlig födelsedag igår. Det gick lugnt och fint till :-) Fick många mysiga paket och fina kort. Här kommer två...
...från Zara. Tack gumman för fint kort och jättegullig stämpel!!

...och från Dessi. En hel liten bok med bara positiva ord om lilla mig :-) Bra att ha att ta fram i dystra stunder... TACK kära du!

Och nu blir jag överfallen av barn som vill kolla på Vintergatan på datorn. Bästa jag ger mig av innan de biter mig eller nåt :-)... ska bara... AAAAAJJJJ!!! ;-)

Ingen påskduk...

blir det, men väl en påskspann, eller burk, eller vad man ska kalla det? Duken kommer senare, när jag fått tid att fota den... (OM jag får tid att fota den ;-) )






Detta är en "altrad" 2½ liters målarfärgsburk (tomburk alltså,som det aldrig varit färg i...) som jag klätt med papper, band och lite Bosskut bokstäver. Hönan på kortet är från Quickuts. Söööt tycker jag! Sedan har jag späckat hela härligheten med massor av godis... och en tandkrämstub :-) (å så lite "bös" som min man kallar de bruna våfflade pappersremsorna ;-) .)

Lite lagom avancerat påskpyssel. Det blir nog fler altrade burkar här. Köpte på mig ett gäng småburkar (1 liters) också. De kostade inte många kronor i färgaffären. Få se vad jag kan hitta på med dem...

Men nu kära vänner, ska jag bära in en spjälsäng och bädda, bära ut ett bord, bädda en annan säng och lite annat pyssel. Det vankas gäster varenda dag nu framöver. Då är det bra att man är en hamster (samlare) och inte hivar allt (läs spjälsäng) med en gång. Tids nog kommer det till användning igen... :-) Adios and good night. Over and out!

Å hej å hå...

Här skulle jag haft ett foto av mina fynd från Scrapmässan. (magnetstämpel, papper, stämpel, cropper hopper, thickers, gnuggisar, pennor, osv. osv...) Men hann jag det? Nej!

Och så kunde jag haft ett foto på min nya underbart karamelliga vaxade linneduk från Himla som jag ska ha på bordet i påsk. Men hann jag det? Nej!

Dessutom borde jag ha hunnit tvätta BERGET av tvätt som ligger på golvet i tvättstugan. Men hann jag det? Nej, jag är bara knappt halvvägs.

Man kan säga att det märks att jag inte är van att vara hemmifrån flera dagar i veckan. Det blev förfall direkt. :-( Och snart kommmer massor med folk hit för att fira påsk. JÄTTEÜBERROLIGT, men det vore ju kul om vi hade något att ha på oss också när de kommer och om de slapp gnissla runt i grushögar i hela huset...

Well. Huvet upp och fötterna ner, så ska det nog bli påsk i år också. Hoppas jag.