Vårlängtan

Tänk... snart kan man hitta dem i rabatterna också, inte bara i blomsteraffären.
Som jag längtar!

Pannkakor

Ansträngde mig extra idag och ställde mig och gjorde pannkakor. Extra nyttiga pannkakor, eftersom det även var grahamsmjöl i och faktiskt blev de även extra goda och frasiga. Och då, efter allt detta extra blev det också extra många över... Hur går det ihop?
Vi har väl aldrig förr ätit pannkakor och fått rester...
Ekvationen går inte ihop. Men men... då blir det väl pannkaksfrukost också. De ska inte tro att de slipper undan efter all min möda... pojkvaskrarna... Här ska minsann faten bli tomma. Det blir pannkakor till frukost, lunch och middag tills de ätit upp. Minsann! ;-)

Robert's radio

På bloggen ARATORP kan man just nu tävla om en ROBERT'S RADIO.
Vem vill inte ha en sån?? Jag vill i alla fall, så jag är med! och du kan också vara det...
ARATORP-Fritsla tyglager hittar ni även på Facebook, HÄR.

Kvällssysslor

Mina kvällssysslor är för tillfället ganska stillsamma.
De innefattar pyjamas, morgonrock, raggsockar, filt, duntäcke, dator, temugg, bok och diverse tidningar.

Dels är det läsande av Bo Bergmans Bild och Budskap.

Kursbok i kursen Digital Bildbehandling som jag tar just nu, på distans från Högskolan i Jönköping.
Spännande att få förkovra sig i ett ämne som faktiskt är ROLIGT att få studera. :-)

Sedan ska jag försöka hinna kika lite i Elle mat och vin, Plaza interiör och Residence. Tre tidningar som legat på mitt nattduksbord ganska många dagar nu, utan att jag hunnit titta i dem. Katastrof!

Slutligen. Lite bloggande, lite facebookande och så kanske lite SVT Play. Sedan är det nog dags att sova om jag ska hinna sova in lite av det som jag INTE sovit tidigare i veckan. Hopplöst vilken nattuggla jag blivit. OCH en tröttnöt på morgonen. Dags att vända på det där kanske...
Kanske. Men jag lovar inget ;-)

Åke tråk

Gosh vilke tråkig blogg detta har blivit. Vem vill liksom stirra på en bild av min familj i en månad?! Ingen gissar jag. Har i alla fall haft en lugn och skön jul och nyårshelg som ni kanske förstår av oaktiviteten här inne.

Perfekt pulkaväder har det också varit och vi lyckades tillslut pulsa oss iväg till en bra backe. För trots att vi bor typ uppe på en jättekulle finns här inga bra backar direkt nära. Mystiskt men sant. Men till slut blev det i alla fall åka av...

En God Jul till er alla

Passar på redan idag att önska er alla en riktigt GOD, MYSIG, UNDERBAR och GLÄDJEFYLLD jul. Här stökas och grejas i varje hörn så under morgondagen räknar jag inte med att hinna med något bloggande utan bara en massa julmys tillsammans med mina älsklingar, de små och den store. :-)

Det mest underbara så här dagarna innan jul är att se sjuåringens förväntan och glittrande ögon när han räknar ner till julafton. Man kan riktigt se utanpå hur det pirrar i magen vid tanken att nu är det dan före dan före dopparedan och hans små kommentarer som ploppar ut när man minst anar det är minst sagt ljuvliga.

Största julglädjen för en mamma och hjärtat fylls till brädden av tacksamhet!

Foton tagna av Fotograf Karin Linde. Collage gjort av undertecknad.

[inspirerad]

Ohlala. Detta var det bästa på länge. 

Så många nya trevliga bloggbekantskaper och så mycket kreativ inspiration har jag inte fått på år och dag, eller i alla fall på några veckor. 

Nu önskar jag mig bara lite mer tid också. :-)

Ni  MÅSTE bara kolla in Gifted Magazine om ni inte gjort det redan. 

Massor av ögongodis, presenttips, pysseltips och downloads. 

Don´t miss!!

[advent]

Så blev det då advent även i år.

Även om tiden känns knapp och man känner sig frustrerad över att inte hinna med allt man vill så är det ju på något sätt betryggande att kunna konstatera att första advent kommer, varje år, vare sig man hunnit dammsuga under sängen, baka pepparkakor, köpa hyacinter eller inte.

I år hann jag bara med det sistnämnda. Men bra så. Vi hade en fin dag ändå och dammråttorna myste nog lite de med, i sitt mörka näste under sängkappan.

Adventsljusstake blev det också tillslut. Dock utan siffror (men med stjärnor istället.) Plåtsiffrorna jag inhandlade förra året har nämligen:
a) gått upp i rök
b) hamnat lääääängst ner en och en i jullådan
c) blivit bortrövade av en ondskefull spindel i förrådet under trappan, eller
d) blivit undanlagda på ett alldeles för bra ställe (som av någon underlig anledning ofta saker brukar bli här när jag får bestämma...)

Ja ja, nu blev det då lite inovativt och nyskapande i år också och inte en tråkig upprepning så det var väl bra det med kanske. Och plåtsiffrorna... de hittar jag säkert till påsk, eller midsommar. Då kan jag ju kanske använda dem för nedräkning till semestern. Väl så bra det.

Hoppas ni alla haft en fin dag med mycket kärlek, ljus och värme. Jag önskar er en adventstid med mer frid, ro och eftertanke än hets och stress. Med tacksamhet för stunden, dagen och allt vi faktiskt har även om vi ibland blir blinda för det.

Fin sång med ännu finare text, även om det inte fanns något speciellt vacker video att tillgå... Ni får blunda om ni inte står ut :-)

Jag vill också gå på maskerad

...och vara en mjölkkartong.

Eller kanske en kaka...

Sååå otroligt gulliga! Fler söta kostymer hittar ni på Potterybarn kids.

Och jag skulle ju inte direkt gråta om jag fick denna...

Bild från http://www.ferm-living.com/

Oj, nu tror jag faktiskt att jag fick lite habegär...

Bilder från House Doctor och Nordahl.

Grönt är skönt

Bild från lindex.com

Idag åkte jag och lilla E till Kungsmässan för att jaga rätt på en vinterjacka till honom. Man brukar ju få jaga rätt duktigt för det mesta tycker jag men idag blev det inte så vidare värst mycket till jakt faktiskt.

Vi parkerade, kubbade genom ösregnet till ingången, gick till Lindex, hittade där först en jacka som var för liten och sedan KABANG!! dök gullegrynet på DEN! jackan med stort J. Flyttade in i den och vägrade komma ut om den inte fick följa med hem. Typ...

Han blev i alla fall helt förälskad och mamman fick ge sig utan protester och köpa den mest färgglada jackan i hela affären. Fast sägas skall att han faktiskt passade riktigt bra i den.

När vi kom hem manekängade han för pappa och lade sig på golvet och bara rullade runt, varv efter varv iklädd sin nya favorit. "Det bästa", sa han, "är att den är så skön, så skön, så skön..." och så rullade han vidare mot nya äventyr. :-)

Man måste ju bara älska den ungen.

Höst

Soliga söndagen bjöd bland annat på en höstpromenad tillsammans med mellansonen, en rafflande innebandymatch, portergryta som fått koka i nästan tre timmar, äppelpaj med glass och en brasa. Och den avslutas nu sedvanligt slött i soffan framför Per Morberg på tv4+.

Knapphjärta

Monica visade idag ett supergulligt knapphjärta hon gjort på en liten jutetavla. Då blev jag påmind om att jag faktiskt också gjort ett knapphjärta, på en canvastavla i våras.

Jag hade till och med fotat det. Men inte lagt upp det.

Nu blev det då i alla fall av. Så här kommer det, i all sin prakt. Eller inte. Men ändå. :-)

Håll till godo.

I drömmarnas värld

Det känns liiite jobbigt när skorna man vill ha kostar 1799 kronor.
Och inte ett öre mindre.
Dream on baby, dream on...

Ja.

Vad ska man säga?

Ord känns överflödiga.

Man måste ju bara älska de här små linslusarna.

De tycker typ att Photo Booth är världens bästa uppfinning märker man när man kollar antalet tagna bilder.

Smygtagna bilder.

För man får ju inte slarva med mammans dator.

I alla fall inte om hon vet om det... ;-)

Långsamhetens lov... eller?

Alltså. Här har man tre pojkar. Eller ja, tre pojkar och en man.

Fyra stycken av manligt kön i familjen.

Och en toalett.

Faktiskt en ganska dålig kombination.

Hela mitt liv har jag blivit itutad att tjejer är så långsamma.

Att tjejer ockuperar toan i timmar.

I alla filmer är det tjejerna som låser in sig, duschar i evighet och sminkar sig i ultrarapid.

Pyttsan!

Ja, pyttsan säger jag.

Hur osant som helst.

Här sitter jag och kniper och kissar nästan ner mig och vem är inne på toan?

Ja inte är det jag. Och inte tjejkatten heller.

Så klart är det en kille.

En som långsamt duschar, sitter på toa, läser telefonkatalogen, pillar sig i naveln eller vad det nu är han gör?

Fort går det i alla fall inte.

Och jag är fortfarande kissnödig-are.

Det är i sådana här ögonblick man önskar att man tränat lite mer med Susanne Lanefelt.

Kniiip!

Sovmorgon

Idag sov alla länge. (Eller länge och länge, men åtta är väl längre än halv sju i alla fall...)

Alla, UTOM jag.

Jag, mitt nöt, som vaknar av minsta knäppande eller regnsmatter hörde 6:30, PIP!

Ja just det, PIP PIP PIP PIP PIP... Mellansonens väckarklocka började pipa.

Orutinerat av honom att inte stänga av den när det är sovmorgon tycker jag. ;-)

Såhär i efterhand tänker jag att jag ju faktiskt kunde stängt av mina öron, lagt kudden över huvudet eller vad som helst. Sovit vidare och låtit honom vakna och ta hand om sitt väckarklockemisstag själv. Men nej då.

God mor som jag är flyger jag upp ur sängen för att megatyst (så tyst man nu kan vara med knarrande gamla golv) springa (så tyst man nu kan springa, tänk er bilden...) in till hans säng för att stänga av oljudet innan han vaknar.

Mission completed! Jag lyckades! Inga vakna barn här inte!

Bara en mamma som efter åtta meters vansinnesspurt kryper ner under täcket och stirrar upp i taket. Ganska så jättevaken faktiskt.

O vilken underbar moooorgon...

Krokiga funderingar

Ibland tänker jag att det hade varit praktiskt att ha krokar. Ganska många krokar. I olika storlekar. Permanent fastsatta på kroppen.

Så jag hade någonstans att göra av allt som jag hela tiden måste släpa på.

Sjuttioelva gymnastikpåsar och fotbollsväskor. En hel arsenal av regnkläder. Blöta!

Strumpor som heeelt oavsiktligt tappats i något mörkt hörn eller för den delen

på en mycket väl upplyst plats.

Koppar och muggar och gamla intorkade yoghurttallrikar. Inklusive skedar som alltid vill trilla ur tallriken, förlåt tallrikARNA, när man balanserar dem mot diskhon.

Papperslappar. Filtar. Jackor. Gummistövlar. Tuschpennor. Pokemonkort. Lego. Lego. Sa jag lego förresten? Blöta handdukar och fotbollar.

Fast fotbollar är ju svåra att bära på krokar. Kanske någon slags fastsydd påse hade varit praktisk också. Eller en pung, som kängurumamman.

Krokar baktill och en bautapåse framtill?!

Hm... då skulle man ju faktiskt kanske kunna använda sina uttänjda armar till något annat. Roligare. Roligare än att släpa omkring på andras grejer menar jag. Kanske släpa omkring på sina egna?!

Ingen dum idé faktiskt. Tror ni man kan få patent på den?

Undrens tid är inte förbi

Jag har gjort ett kort, believe it or not.

Finaste finaste Cina slutade på jobbet idag. Trååååkigt och trist, men jag skickade i alla fall iväg henne med flaggan (eller vimpeln då) i topp. ;-)