Burkar, burkar, burkar

Måste bara få visa mina underbara burkar jag köpt under helgen. Är nog lite burkgalen när jag tänker efter. Älskar burkar...

De första är till min tvättstuga, när den blir nyrenoverad och klar. Förhoppningsvis inom en inte allt för avlägsen framtid ;-)




Och till sist min nya fina brödburk, med TVÅ praktiska fack, det ni... ;-)

Nu ska jag återgå till det inte lika roliga uppackandet av resväska och iordningställande av "resgods". Tråkigt arbete, men värt det om man ser till vilken trevlig helg vi hade med hela tjocka släkten i Uppsala. Inte Christine och Oskar dock... ni var saknade!!! Men vi har inte glömt ert löfte att ni skulle komma hit i Oktober... eller hur var det?! ;-)

Har ändrat lite...

...på sista layouten jag gjorde i lördags, som jag inte blev riktigt nöjd med. Känner mig väl inte helt tillfreds nu heller, men orkar inte pilla mer. Det är väl bara att inse att allt man gör inte kan bli superdupermästerverk. Tyvärr! Fotona är jag iallafall väldigt nöjd med. De är fina! (Kan ju inte bli annat med så vackra barn ;-) )

Dessutom ville den bara böja sig när jag skulle fota, så den ser helt skev ut också. Det är den inte i verkligheten, när den ligger ner ;-) Ack om man hade haft en bra scanner och inte en kass, som jag...

TV

Vad är det med tv nu för tiden egentligen? Eller kanske, vad är det med tvprograms-planerarna nu för tiden?

Mig veterligen har veckan sju dagar. Sju bra dagar som man kan sprida ut de braiga tv programmen på så det blir lite lagom att titta på varje dag. Gör tv det? Nej! Såklart inte! De måste prompt trycka ihop alla bra program samtidigt. Alla kanaler, samma dag, samma tid eller överlappande.

Man kan ju undra vad syftet är. Att få oss att hålla på med annat än att titta på tv de sex resterande dagarna kanske?! En god tanke förstås. Att ge mig tid att scrappa istället för att sitta framför dumburken. Men ändå lite korkat tänkt av planerarna om de vill att jag ska titta bara på just deras kanal.

Världsligt problem, jag vet. Och det är säkert bara jag som har en sådan udda programsmak att jag upplever det såhär. Men man kan väl ändå få undra, och fundera, och reta sig lite. Fast bara en liten stund...

Lite nytt

Lite fick jag iallafall gjort på "scrapmaran" i lördags. Egentligen en layout till, men jag är inte riktigt nöjd, så den måste omarbetas lite. Borde kanske inte, men det liksom kliar i mig annars...(perfektionisten i mig som talar kanske ;-) )

Det underbara fotot på Elia ska Denise ha credit för. Det är bra med småsystrar ibland!! ;-) och det ursöta Penny Black motivet på kortet tackar jag Molle för. Hon lärde mig också hur man embossar och jag blev riktigt stämpelbiten. Inte bra!! Ännu en sak att göra, som man inte kan låta bli :-)

Det allra roligaste var att få färglägga med akvarellfärger. Det var längesedan jag hade framme mina akvareller. Men nu kände jag att jag saknar dem!! Då kan det ju vara en bra ursäkt att måla stämplar kanske, för att få använda dem lite... ;-)

Min nya "bling bling-darling"

What a man, what a man, what a man, what a mighty good man....
Efter en terrible, terrible, trippel terrible, utmattande dag så kommer darlingen hem med en present till sin lilla fru. Och detta helt utan att han visste något om min misär. Good timing i just wanna say!!

Och presenten, det var denna lilla bling bling-darling. En söt, rosa!!!, mobiltelefon med ett litet hjärta på. Till och med namnet är gulligt, Poppy... Vad tycks om det?! :-)
I love it!!! Den är som en karamell!!!
Så nu sitter jag och knappar lite, i väntan på att det ska bli dags att lägga barnen, så att jag sedan kan packa mina scrapgrejer tills imorgon. I can hardly wait!

Idolbilder

Jahapp, här kommer då lite idolbilder från gårdagens tuffa match mot Horreds P7 lag. Håll till godo! Maken fick tyvärr inte med varken min supersnyggt filmade fällning eller den spektakulära målgesten, men ni får iallafall äran att se min fruktade vänsterfot in action.

Koncentration och taktikupplägg innan matchen

In action! En stenhård sammandrabbning med småkillarna ;-)

Ett otagbart skott av den fruktade vänsterfoten. Det gick ett sus av beundran genom publiken... ;-)

Derby-rapport

Vilken rafflande match vi fick till igår. Slutresultatet blev finally 11-8 till P7 efter straffläggning.

De hade till och med fixad matchdräkter till mammorna, så när vi kom dit var det bara att svida om och börja uppvärmningen. Genast fick jag en flashback varför jag slutade spela fotboll. För att jag tyckte det var så tråkigt med uppvärmning och springa varv efter varv runt planen ;-)

Jag måste ha credit tycker jag nog, för jag gjorde verkligen mitt yttersta. Fintade, dribblade, filmade fällning :-) , målgester... Allt för konsten säger de ju, eller var det för sporten ;-) Vi var fyra mammor som spelade första halvlek och en tränare fick rycka in som målvakt. Eller målinsläppare... han var nog lite partisk med motståndarna. Killarna var också fyra på plan, men de kilade runt så kvickt att det kändes som om de var minst dubbelt så många.
Andra halvlek fick vi bytt målvakt till en mamma som var mer på vår sida, men då släppte vi in lika många mål ändå, för att inte vara allt för osportsliga ;-)

Vi hade verkligen jätteroligt och jag tror killarna hade det också. Det sötaste är ju att de verkligen är övertygade om att de är bättre än oss och att vi förlorade för att vi var det sämre laget. :-) Efter matchen sa Aron till mig, "Det var synd att du inte vann mamma, men du kämpade bra och gjorde snygga mål." Gullunge!

Egentligen borde vi väl ha fått vunnit kan jag nog tycka ;-) , för om några år, när killarna växt till sig lite, så lär vi nog vara lättbesegrade på riktigt! Detta hade kanske varit vår enda chans att få glänsa ;-) *fniss* Men jag känner mig rätt nöjd med att ha förlorat också :-)

Va... jag hörde inte.... varför jag inte skriver om träningsvärken? Träningsvärk, vad är det??? Det är inget för såna vältränade människor som mig. Bah... träningsvärk ...icke....
(Oaaaj aj ajaj aj, pust och stön... det var bara jag som skulle resa mig från kontorsstolen ;-) och hjälp... nu var tungan svart igen också... )

Tonight´s the night...

Ikväll är det dax. Det är kvällen då kanske min största utmaning någonsin väntar. Det är match! Mammorna möter P7 i fotboll.

Ge mig styrka! Kan någon tala om för mig hur detta ska gå till ;-) Det är över tjugo år sedan jag spelade fotboll "professionellt". Professionellt, i den mån man kan kalla Torestorps flicklag för proffessionellt, vi var väl mest en hop som alla ville ha bollen samtidigt och göra mål samtidigt.

Men nu är det då alltså dax för comeback. Det är väl något som de flesta fotbollsspelare av rang gör på ålderns höst, så varför skulle jag vara något undantag ;-) Sonen - motståndaren är förväntansfull, (han laddade med att detaljgranska matchen Elfsborg-Örgryte på plats igår... farligt...) Mannen är förväntansfull, han ser nog fram emot ett gott skratt. Den enda som kanske inte är fullt så förväntansfull är väl mamman i familjen, dvs. JAG.

Fotbollskläder ska man ha också. Vad är det? Inte tror jag att outfiten från åttiotalet passar iallafall, så jag får väl rota längst in i klädkammaren, där sorgligt nog motionskläderna ligger. De borde väl snarare ligga längst fram menar jag. Kanske i en underbar tidsspäckad, disciplinerad framtid att de får sin hedersplats där, där nu raggsockorna och mysbyxorna trånar i ensamt majestät ;-)

Well, girls, boys och alla andra som läser. Wish me good luck! Det lär behövas. Och håll tummarna för att jag inte ska bli allt för mosad och manglad av mina hårda motståndare. Jag ska strax börja ladda upp tror jag. Pasta till lunch. Och vet någon förresten något bra uppvärmningsprogram man kan köra samtidigt som man plockar ur diskmaskinen?

Förtjusande små gossar

Tisdag morgon 06:20. Aron och Noah vaknar båda för att gå på toaletten.
Aron får gå först och Noah står framför honom och väntar. Helt plötsligt kastar han sig om halsen på sin storebror och uttrycker sin kärlek.

- Aron, du är min bästaste storebror i hela världen!!
Aron kramas tillbaks.
- Du är också bäst Noah!

Noah drar sig tillbaks, lutar sig lite framåt så att han kan titta den sittande Aron i ögonen och säger:
- Jag lovar att inte bråka med dig mer. Det lovar jag, Aron.
Svaret kommer genast, och med ömhet.
- Jag lovar också att inte bråkas med dig.

Ett ögonblick som man skulle vilja kapsla in och lägga i en låda, för att kunna ta fram i framtiden.
En kvart senare var tongångarna nämligen inte lika väna, de två bröderna emellan. Redan då skulle den lilla "kärlekskapseln" kunna ha behövts ;-)
Syskonkärlek kan verkligen vara ombytlig, minsann!

Idag är det även dags för fotografering i skolan och de båda bröderna ville bli friserade av sin ömma moder :-) De har, efter stränga order från dem själva blivit klippta i "hockeyfrilla", dvs längre i nacken och lite kortare uppe på huvudet. Det är tydligen väldigt tufft just nu, iallafall enligt dem ...

Men... de är ju ganska rakhåriga båda två, så håret i nacken hänger rätt så rakt ner om man säger så. Inte alls med nån sån där tjusig liten böj utåt som kompisen Erik eller kusinen Benjamin har. Detta måste ju avhjälpas om det ska bli någon RIKTIG hockeyfrilla förstår ni. Därför fick mamman snällt värma på plattången och göra små tjusiga böjar på bådas nackhår :-)

Gulliga ungar! Sen fick de lite "klet" i håret och stod nöjda och kråmade sig framför spegeln för att försöka se hur snygga de var i nacken :-) :-)
Hoppas nu att fotona blir lika snygga som deras frisyrer bara ;-) !!

Vacker syster i Sundsvall

Har ju inte hunnit skriva om hur trevligt det var i Sundsvall på hela veckan. Men nu skriver jag det då äntligen. - Det var jättetrevligt i Sundsvall!! ;-)

Tågresan gick jättebra. Vi hade ju bokat Just nu biljetter i 1:a klass, eftersom de bara var en hundring dyrare än andra klass och det visade sig vara ett riktigt lyckokast. SÅ lugnt och SÅ skönt. Himlen för en trött trebarnsmamma :-)

Sundsvall var en trevlig stad tycker jag. Många, många vackra hus och en underbar å som rann genom stan. Trevliga fontäner lite här och där fanns det och god mat - icke att förglömma! Vi var på en SÅ mysig liten restaurang och åt. God mat, soft stämning, lugn och ro, precis vad jag gillar.

Syster yster hade förstås en supermysig liiiiten studentlägenhet och vi blev guidade runt till alla viktigheter (som tvättstugan ;-) med stor skicklighet. Tycker hon lärt sig stan fantastiskt bra på bara två veckor.

Japp, vi myste mest hela tiden som alla nog förstår och det kändes lite sorgesamt att åka ifrån sin darlingsyster på söndag eftermiddag. Fotade mycket, men har inte orkat mixtra med så många än. Men här kommer två iallafall, på "the sweetest girl in town", söstra mi!

Jag har mixat och trixat lite med dem i Photoshop. inte vet jag riktigt vad jag gjorde såhär i efterhand, men jag gillade färgen och känslan jag fick fram iallafall. Hoppas jag lyckas göra om det nån gång bara ;-)

Höstfint inne

Och så började jag göra det lite höstigt inomhus idag också. Letade rönnbär på förmiddagen, men de enda som jag såg var bakom vår ladugård. Bortom ett haaaav av brännässlor som är lika höga som mig. Får fundera lite mer på hur jag ska ta mig dit. Heltäckande skyddsdräkt kanske ;-)
Här kan ni iallafall få se "pyntresultatet" so far...

I like prydnadspumpor!!

Min höstbukett på köksbordet som består av en fjuttig blandad 29 kronors bukett och en utgående rosbukett för 15 kronor från ICA, samt några bortgallrade äppelkvistar från trädgården. Såg inte mycket ut för världen var för sig, men tillsammans blev det ganska bra.

Höstigt grönsaksarrangemang till köket. Hoppas inte bananflugorna gillar det för mycket bara...

Höstfint ute

Har gjort lite höstfint ute, bland annat med min nya söta höstflagga. Här kommer bilder på det för den som är intresserad.

Time is ticking away

Hade tänkt berätta och visa lite bilder från min trevliga resa till Sundsvall, men när ska jag hinna. Denna vecka känns det verkligen som om tiden bara rinner mellan mina fingrar. Vet inte varför. Och jag är bara jättetrött. Inte trött som i gäspig utan trött som i uttröttad i hela kroppen. Sviter efter en helg med för mycket sömn eller sviter efter förkylningen? Who knows? och inte spelar det nån större roll, bara det ville försvinna snart.

Dessutom såg jag att Zara utmanat mig (om hon inte känner nån annan Evelina, men isåfall svarar jag väl ändå...) och det tänkte jag iallafall hinna med att svara på nu. Here we go!

1.Tre namn jag lyssnar till: Evelina, mamma och älskling
2. Någonting jag tycker om med mig själv: Kreativ
3. Någonting jag inte tycker om med mig själv: Feg
4. Detta är jag rädd för: Stora spindlar
5. Tre saker jag vill ha varje dag: Te, tystnad och tålamod
6. Tre saker jag absolut inte kan göra: Laga bilen, räkna ut krångliga ekvationer, fatta varför alla alltid måste ligga i min säng.
7. Detta tycker jag om att göra: Scrappa,blogga, läsa, heminreda, laga mat och trädgårdspyssla
8. Detta vill jag göra just nu: Läsa ut min bok
9. Bästa känslan: Frid
10.Värsta känslan: Ångest
11. Följande egenskaper ser jag gärna att min partner har: Handlingskraft
12. Är du kär just nu: Ja
13. Jag vill gifta mig: Är redan gift
14. Följande tre saker vill jag göra innan jag dör: Hinna leva varje dag till fullo och njuta av dem
15. Min käraste ägodel: Oj, svårt, vet inte alls...
16. Något jag vill ha i present: En resa, en spaweekend eller en kamera
17. Detta har jag på mig just nu: Pyjamasbyxor, sockar, trosor, bh, tshirt och tröja
18. Favoritkläder: Omlottklänningar och tunikor
19. Favoritdjur: Katt
20. Följande musikstilar tilltalar mig mest: Soul, gospel, jazz
21. Tre av mina favoritlåtar för tillfället: Nä det vet jag alls inte, kanske More to see från senaste Hillsong skivan. Kommer inte på nån mer.
22. Skola – roligaste/tråkigaste ämne: Roligast – Bild och Svenska, Tråkigast – Fysik
23. Stjärntecken: Vädur
24. En bok jag gillar: Where the heart is av Billie Letts
25. En film jag gillar: Sweet home Alabama, Den bästa sommaren
26. TV-program jag gillar: Grey´s anatomy
27. Favoritdoft: Bebisdoft, trädgården efter ett vårregn
28. Detta äter jag gärna: God mat, god mat eller god mat
29. Dricker helst: Vatten eller te med mjölk
30. Favoritgodis: "Snökulor" som finns som lösgodis eller Kinapuffar
31. Hit vill jag gärna åka på semester: Toscana
32. Färg på mina ögon: Grön/grå/gul/bruna
33. Min längd: 163 cm
34. Jag tror på: Gud
35. Jag spelar: Lite piano, lite blockflöjt och pyttelite munspel
36. Person jag beundrar:Alla som vågar göra verklighet av sina drömmar och inte bara går och drömmer om dem, som jag.
37. Så här bor jag: I villa
38. Antal döda krukväxter i hemmet: En (och en halvdöd)
39. Det här tänder mig: Mys och omtanke
40. Det här gör mig avtänd: Bråk och stress
41. Favoritfärg: Rosa och röd
42. Favoritcitat: Wherever you go, go with all your heart
43. En hemlighet jag vet: Ingen
44. Bästa present jag fått: Den senaste är alltid den bästa. Det är liksom tanken att någon tänkt på mig som är det bästa...
45. Senast köpta skiva: Samlings cd med Ella Fitzgerald
46. Det jag är mest nöjd över med mitt utseende är: Ögonen
47. Det jag är minst nöjd över mitt utseende är: Magen och "handtagen"
48. Udda förmåga/egenskap: Är alldeles för vanlig för att ha udda egenskaper ;-)
49. Om jag vore ett djur skulle jag vara: I have no idea!
50. Två personer jag vill ska göra detta test: Tirre, Molle

Utmanad

Utmanad av Tirre, såg jag i hennes blogg. Så det är väl bara att börja då...

4 arbeten jag har haft i mitt liv
1. Städare
2. Kokerska
3. Butiksbiträde
4. Lärare

4 filmer jag kan se om och om igen
1. Mitt afrika
2. You´ve got mail
3. Sweet home Alabama
4. Den bästa sommaren

4 städer jag har bott i (städer och städer, det är väl bara Uppsala som är en stad ;-) )
1. Torestorp
2. Kinna
3. Uppsala
4. Horred

4 tv-serier jag gärna ser
1. Grey´s anatomy
2. Morden i Midsommer
3. Gilmore Girls
4. Cityakuten

4 ställen jag vill åka till
1. USA
2. Cornwall
3. Toscana
4. Israel

4 webbsidor jag besöker dagligen
1. Scrapbutiken.se
2. Mina vänners bloggar
3. pandora.com
4. Någon dagstidning

4 favoriträtter
1. Broccoli med ostsås
2. Kyckling med gorgonzolasås
3. Risotto
4. Soppor

4 ställen där jag trivs
1. I mitt hem
2. I skogen
3. Ensam på en klippa vid havet
4. Hos alla i min familj

4 personer jag vill träffa
1. Alla
2. familjemedlemmar
3. som bor alldeles
4. för långt bort

Ahhrg...

Försöker lägga in en ny räknare på bloggen.
Det går jättebra.
Jag fixar och trixar och den lägger sig snällt där den ska.
Ser helt okey ut.
Bara ett problem...
När den är inlagd flyttar sig hela sidebaren och lägger sig UNDER inläggen.
FULT!
JÄTTEFULT!
Men tar jag bort räknaren igen så flyttar sidebaren sig genast lydigt tillbaks till sidan.
*Sliter mitt hår*
Antar att det är något i räknarens kod som orsakar detta.
Men jag fattar ju 0 av kodning.
Fuskar mig bara fram.
Och chansar.
Ibland har jag tur.
Och nu hade jag inte lika mycket tur.
T. - Hjälp!
Eller någon annan som är haj på sånt här.
Det retar mig nåt fruktansvärt att jag inte fixar detta.
Jag som vill kunna allt innan jag lärt mig.
Jag går och städar så länge.
Det är jag iallafall bra på.
Jag har tränat länge på det!

Sjuk

Men kära nån, hur lyckades jag bli såhär megaförkyld. Jag som inte varit förkyld på... ja, jag vet inte hur länge. Så länge sedan är det. Men jag kanske fick igen alltihop på en gång nu då. Det har satt sig i bihålorna och där... sitter det fast kan man säga. Ipren och nässpray är mina bästa vänner och det är inte lätt att orka med att göra allt som "måste" göras. Hur kan man bli så "slut"?

Dessutom ska jag ju åka bort på fredag, så det är lita att fixa inför det. Både så att allt kan flyta något sånär friktionsfritt här hemma medans jag är borta och så att jag kan få en gôttig helg hos söstra mi i Sundsvall. Jag ska försöka orka med det idag. Det ska jag verkligen. Verkligen! (Försöker bara peppa mig själv lite med bilden färskt i minne att jag fick lägga mig raklång på golvet igår när jag skulle lägga in tvätt i garderoberna för att jag bara inte orkade mer...)

Men...idag är en ny dag. Ny nåd, nya krafter och ny ork (hoppas jag :-) ) Det ska nog gå bra!

Och idag var ett litet vitaminpiller jag lämnade på förskolan. Inga sura miner. Både brorsan OCH Erik var ju där. Då hinner man knappt säga hejdå. Upp å ner, ner å upp... Men det är iallafall lättare för mamma hjärtat, en dag som denna ;-)

Usch och fy

Idag var det aphemskt att lämna N på förskolan. Gråt och tandagnisslan. Känner mig som den ruttnaste mamman på jorden. *Djup suck* Och även om det inte är så, så känns det så ändå... Tänk om livet var helt friktionsfritt. Just nu hade det kännts ganska skönt. Faktiskt!

Dragspelsbok

Julkort till fröken

Vi gratulerar våran Noah idag!

GRATTIS!!!!

älskade Noah på födelsedagen

Det är kul med stora paket...

... särskilt när de innehåller en radiostyrd bil.

Helt sjukt...

att någon alltid ska bli sjuk när vi ska ha kalas här. I natt och idag var det den äldste av de två födelsedagsfirarna som bara kräktes och kräktes och kräktes.

Inte blev det några kalas här inte. Bara en jättebesviken liten kille som tror att han "aaaldrig kommer att få några presenter". Stackars liten. Presenter kommer ju naturligtvis, men man kommer ju ihåg hur hemskt långsamt tiden gick när man skulle vänta som barn.

Som tur var kom det ändå ett paket på posten från farmor och farfar som livade upp stämningen lite. Först var det bara ett matt litet leende men sen klistrades det klistermärken och skrevs i lära-skriva-boken när han piggade på sig lite. Kul med lite förströelse.

Och jag har dessutom, efter en vecka med två FÖRFÄRLIGA blåsor i munnen, idag även lyckats få ont i halsen. Kan man inte bara få vägra och slippa sånt här elände. Avskyr förkylningar! och alltid kommer de när barnen börjar skolan. Kanske hemundervisning vore modellen ;-) Men det hjälper väl inte, för man måste ju ändå till ICA och handla och då lyckas väl någon smitta en där istället. Blä!

Som grädde på moset visade det sig när snickarmannen började riva lite mer i väggarna i tvättstugan att det inte bara var en liten vattenskada vi hade. Utan en såpass stor (och gammal) att bjälkarna (eller vad det heter) som typ håller uppe hela väggen (väggarna?) och taket är totalt uppruttna. Det gick bra att bara sticka en skruvmejsel rakt igenom och sedan smula sönder dom med handen. Tack för att vi inte har fått taket i huvudet!

Mer jobb, mer skräp och mer pengar. Kul att ringa försäkringsbolaget på måndag och säga att det nog kommer att gå åt en aaaning mer stålar än vad vi hittills blivit lovade. Suck och stön! Det blir säkert jättebra när det blir klart, men vägen dit ser just nu ganska lång ut. Betydligt längre än bara lite "ytrenoverande" som vi tänkt oss från början.

Gott råd till alla som ska bygga hus. Bygg en stadig grund. Och gjut inte in bjälkarna i betongen så de drar till sig all fukt i närheten. (Som de tydligen gjort här...)
Japp, det var väl alla goda byggråd jag (experten ;-) ) hade att komma med idag. Nu ska jag kurera mig med en scraptidning. Eller tredje boken om Mma Ramotswe på Damernas detektivbyrå. Kanske båda när jag tänker efter :-)

KABOOOM

Min man renoverar tvättstugan/badrummet. Det är gipsdamm, gipsbitar, betongdamm, tapetflagor, dörrkarmar, brädor och gips överallt. Överallt är också alla miljarders prylar och pinaler, tvättad och otvättad tvätt som förut hade sin plats i den nu under renovering, nästan rivna, tvättstugan/skräpförrådet.

Jag bakar. Muffins, chocolate chip cookies, tårtbottnar. Det är mjöligt, kakor och disk överallt i köket. I resten av huset ser det ut som en stor explosion har ägt rum. Den tycks ha sitt ursprung i pojkarnas rum, för det har flugit leksaker, kläder, pennor och pinaler till så gott som varje undanskymd och mindre undanskymd vrå av hela huset.

I kväll ska jag på Me and I "party".
I morgon ska vi ha två födelsedagskalas.
Jag borde nog skynda mig och inte sitta här... *pust*

Namnfunderingar

Noah 5 år sitter på toaletten och filosoferar.


-Mammaaa, varför kallade ni mej för Noah? Varför heter jag det?

-Jaa, det var väl för att pappa och jag tyckte att det var ett fint namn. Vi tyckte att det passade till dig.

-Hmmm... men... det hade varit tuffare att heta Blixten.


Man kan ju inte annat än smälta när de fäller så underbara kommentarer. Det var ju såklart synd att vi inte kom att tänka på att Blixten är ett fint namn ;-) Men jag tycker nog faktiskt fortfarande att Noah är snäppet vassare ;-) .

Många papper blidde det...

när jag var på scrapmässa i helgen. De bara låg där och ropade på mig.(Kan man skylla på det eller verkar man helt knäpp då?! ;-) ) Knäpp eller inte, så är det iallafall väldigt trevligt att sitta och bläddra bland alla vackra mönster och färger. Nu ska jag bara få tid att scrappa dem också, vilket är lite svårt för tillfället med två föreståndande kalas och en tvättstugerenovering på gång. Tååålamod, tååålamod!!

Grattis på din dag

Knåpade ihop ett litet grattiskort ikväll, till en kortinspirationstråd (vilket krångligt ord) i forumet på Scrapbutiken. Har länge velat använda de här tygblommorna, som jag köpte på "Skroten" (bästa tygaffären häromkring) i början av sommaren och äntligen blev det av.

Färgerna blev tyvärr lite konstiga på fotot för jag orkade naturligtvis inte vänta med att fota tills imorgon när det är bättre ljus. (Otålig? Jag?)

Dagens jubilar

Stort GRATTIS till dagens jubilar...

ELIA 3 ÅR!!!! TARARAMTAMTAMTAAAA!!!!

Det är inte jättelätt att visa med fingrarna hur gammal man är. Men är man bara envis så går det tillslut.

Såhär mycket låter den nya polismotorcykeln.

När man är 3 år kan man öppna paketen själv. (Om storebröderna kan hålla händerna borta förstås.)

Dagens smarta inköp

Följde med Martin idag till Harald Nyborg i Varberg (en typisk killaffär) när han skulle köpa stege och massa annat jobbjox. Inte kunde jag väl ana att jag skulle komma därifrån med dagens smartaste scrapförvaring. Men det gjorde jag. Perfekt för alla småpryttlar man vill ta med sig när man ska på Scrapträff. Och allt detta för bara 150 riksdaler. Som hittat! ;-)

Smart hårdplast"korg" (jättelätt att bära med sig) med fyra plastlådor i. Fyllda med småfack och mellanväggar som man själv kan flytta runt som man vill.

Såhär kan man också ställa den och då vilar lådorna på små kanter och de är bara att dra ut som byrålådor ungefär.

Och imorgon är det scrapmässa!!!! Behöver jag säga mer... :-) :-) :-)

Howdy Partner

Först ut idag, inbjudningarna som jag gjorde igår till Noah och Elia´s barnkalas nästa vecka. Tänkte köra med lite westerntema. Och såhär blev de...



Jag var inte så populär hos mannen i huset när jag stod och brände kanter på inbjudningarna över diskbänken. Det luktade liiite bränt en stund sedan ;-) (fast bara liiite och inte alls länge...nu blev min tunga nästan svart...)

Brevlådelycka

Igår, när jag kom hem efter en dags megamastodontinventering (typ...dyrt blev det iallafall) av Ge-kås och var helt sluuut så väntade det för en gångs skull ROLIG post i brevlådan. Nämligen detta...

Åh, jag älskar Anne på Grönkulla! Älskade serien när den gick på tv och har väntat länge på att man ska kunna köpa den på dvd i Sverige. Och nu kan man det!! Halva första dvd:n såg jag igår kväll. (Det gick ju såklart inte att vänta!) och vi får väl se om det blir "Annemarathon" även ikväll ;-) Så dåliga program som det är på tv nu för tiden (GG undantaget naturligtvis!) så är väl risken ganska stor! :-)

Åldersbetingad nedsättning av korttidsminnet

Härom dagen fick jag denna text tillskickad mig av min arbetskamrat Ingela (tack Ingela :-) ) Visst kan det kännas såhär ibland...

___________________________________________________

TROR JAG HAR ÅNK...
ÅNK= Åldersbetingad Nedsättning av Korttidsminnet.

Så här visade sig symptomen: Jag bestämde mig för att tvätta bilen. När jag är på väg ut till garaget upptäcker jag posten i hallen. Bäst att kolla posten innan jag tvättar bilen, säger jag till mig själv. Jag lägger bilnycklarna på bordet, kastar reklamen i papperskorgen och märker att den behöver tömmas. Därför lägger jag räkningarna och ett brev med en svarsblankett på bordet och bestämmer mig för att tömma papperskorgen först.

Eftersom jag trots allt går förbi en brevlåda när jag ska till pappersinsamlingen kan jag lika gärna posta svarsblanketten. Men då behöver jag en penna. Mina pennor ligger på skrivbordet i arbetsrummet, så jag går in dit och hittar en flaska juice som jag börjat dricka ifrån. Jag ska börja leta efter pennan, men först måste jag flytta juicen så jag inte råka spilla på skrivbordet.

Juicen håller på att bli varm och bör sättas in i kylen. På väg till köket med juicen får jag syn på en blomvas som står på bänken. Blommorna behöver vatten, så jag ställer ifrån mig juicen på bordet. Då ser jag mina glasögon som jag letat efter hela förmiddagen. Det är bäst att jag lägger dem på mitt skrivbord, men först ska jag vattna blommorna. Jag lägger glasögonen på köksbänken och fyller vattenkannan med vatten.

Då får jag plötsligt syn på fjärrkontrollen till TV:n. Någon har lagt den på köksbordet. Ikväll när vi ska se på TV kommer vi att få leta efter kontrollen, men ingen kommer att tänka på att den ligger på köksbordet. Jag bör lägga den där den ska vara, men först ska jag vattna blommorna. Jag häller lite vatten i vasen, men det mesta hamnar på golvet. Jag lägger tillbaka kontrollen på bordet och går för att leta en trasa. Så går jag ut i hallen igen för att försöka komma på vad jag hade tänkt göra.

Vid dagens slut är bilen fortfarande smutsig, svarsblanketten har inte blivit postad, det står en flaska med varm juice på bänken, blommorna är vissna, jag kan inte hitta någon penna, jag kan inte hitta fjärkontrollen till TV:n, jag kan inte hitta mina glasögon och jag har ingen aning om var jag lagt bilnycklarna. Jag försöker komma på varför det inte blev något gjort idag. Det är förbluffande för jag vet att jag har varit upptagen hela dagen och jag är helt FÄRDIG. Jag förstår att detta är ett allvarligt problem ochjag ska söka hjälp för det, men först ska jag kolla min mail.

Kan du vara snäll och göra mig en tjänst? Skicka detta meddelande till alla som du tror har glädje av det, för jag kan inte komma på vem som jag redan har skickat det till.
_____________________________________________________


Och visst BLIR det såhär ibland (ganska ofta när jag tänker efter)... Följande drama utspelade sig hemma hos oss i morse... (och detta är en helt SANN historia!! Stackars mig... )

Jag står i köket för att göra något, vad har jag redan glömt, när sonen ropar från arbetsrummet. Då avbryter jag det jag håller på med och går till honom. Väl i arbetsrummet kommer jag på att det är en glödlampa som behöver bytas där. Skruvar ur den trasiga lampan och går till förrådet för att hämta en ny.

I köket igen så slänger jag den trasiga lampan, vänder mig om och får se maken som kommit ner och ska åka till jobbet. Frågar om han vill ha kaffe, vilket han naturligtvis vill och jag lägger den nya glödlampan på köksbänken medan jag laddar kaffebryggaren.

Kommer på att jag kanske skulle vara barmhärtig och godhjärtad (för en gångs skull ;-) ) och göra några mackor att skicka med älsklingen till frukostkaffet. Ost känns ju tråkigt så jag bestämmer mig för att steka några ägg. Tar fram stekpannan, häller i lite flytande margarin och sätter på plattan. Då får jag syn på glödlampan som jag lagt på köksbänken och hastar iväg till arbetsrummet för att snabbt skruva i den medans jag kommer ihåg det.

I arbetsrummet är sonen kvar och han börjar fråga en massa viktiga frågor. Jag hittar några foton som ska ner i byrån som vi köpte på IKEA igår och drar ut lådan för att stoppa ner dem medan jag fortsätter att prata med sonen. I lådan hittar vi några gamla skolfoton som sonen vill titta på och det gör vi ju såklart. Strax börjar det lukta konstigt och jag vänder mig om... STEKPANNAN!!! Rusar ut i köket där det RYYYKER!!! och drar snabbt av stekpannan från plattan.

Inser att den måste ut ur huset om det inte ska bli rökskador (nästan iallafall) och springer med den till hallen där ytterdörren både är stängd och låst. Ropar på sonen att han ska komma och låsa upp medans jag försöker få på mig gummistövlarna utan att hjälpa till med händerna (håller ju den ryyykande stekpannan med dem...) På gummistövlarna ligger mina trädgårdshandskar och när jag ska peta bort dem med foten fastnar kardborrebanden i mina raggsockar. Viftar som en idiot med foten för att få bort handsken men den sitter som fastlimmad. Sonen får först dra bort trädgårdshandsken, sedan öppna ytterdörren. Den andra trädgårdshandsken som också fastnde (på andra foten) fick följa med ner i stöveln.

Väl ute, viftandes med stekpannan för att den ska svalna, kommer jag på att jag inte stängde av spisplattan. Ropar på sonen IGEN och beordrar honom att raskt stänga av den, vilket han lydigt gör. (Tack för det!) När jag kommer in är nedervåningen mer eller mindre helt rökfylld och jag öppnar tvärdrag i köket och hallen för att få bort "dimman". Tittar på klockan och inser att om maken ska få några äggmackor gäller det att agera kvickt. Diska ur stekpannan och på med den på plattan igen. I med smör och... fy vad det är dimmigt i vardagsrummet. Går dit för att öppna fönster där också och får syn på en tvätthög. MEN nu kommer jag ihåg stekpannan och rusar dit. Den hade inte hunnit brännas denna gången, tack och lov. (Fast nära var det...)

Maken får iallafall sina mackor. Sonen kommer iväg till skolan. Jag lyckas vädra ur köket och steka två ägg till utan att bränna upp stekpannan. Så långt allt väl, vi får väl se hur resten av dagen artar sig. Kanske borde jag återgå till den där tvätthögen?! Men vad det var jag gjorde allra först, det har jag fortfarande ingen aaaning om.

Vilken diagnos skulle ni vilja ställa på en sån virrpanna som mig ;-) ? (Vet förresten inte om jag vill höra ;-) Det känns ju tyvärr som ett ganska solklart fall.)

Fredagslyx

Titta vad som landade i min brevlåda idag :-) :-)
Nu ska jag krypa ner i sängen, dra upp täcket till hakan, gosa till mig och njutningsfullt bläddra i min nya Papercraftstidning. Det är vad jag kallar fredagslyx det!! ;-)

Mitt underverk till make...

..."slängde" idag på förmiddagen ihop denna lilla bedårande sittgrupp till barnens trädkoja.



Det bara säger "tjoff" och så är det färdigt! Jag blir så imponerad! Själv är jag ju hur "osnickrig" som helst. Så det är en ren och skär välsignelse att ha en så händig man. Behöver jag säga att barnen är överförtjusta? Nä, jag trodde väl inte det ;-)

Konstigt att när jag försiktigt nämner att han kanske kunde bygga oss ett nytt soffbord, han då inte raskt skuttar ut i "verkstan" och genast sätter igång. "Soffbord...behöver vi det...låter det då :-)" Men jag kanske kan låna barnens nya trädgårdsbord i vinter när de inte vill vara ute?! Det är ju redan klart. Smart!

Iallafall, soffbord eller ej så är han en riktig darling, min man och jag är SÅ glad att han är min!

Dagen scrap och vinnare av gårdagens tävling

Eller rättare sagt, LÖRDAGENS scrap och vinnare av gårdagens tävling. Har glömt att fota layouten i flera dagar och naturligtvis kommit på det varje kväll, efter att det blivit mörkt...

Här kommer layouten...

... en ganska enkel sak, vilken föreställer Elia, då 1 ½ år, som hela tiden skulle prova Arons cyklop när vi var vid stranden. Det var bara det att cyklopet nästan var lika stort som honom själv, så när han fick det på sig så orkade han knappt hålla uppe huvudet. *fniss*

Och... tararamtatata!!!! Vinnare av gårdagens gissningstävling är... OSKAR!! Hela 12 år är det nu! Inte dåligt va?! (Man kan ju undra hur gamla vi egentligen är...) Fast, det var nästan lite fusk. För även om du inte själv var med på bröllopet så hade du ju nära till "inside information" om man säger så. Men eftersom priset bara var ära och berömmelse så får det väl gå för denna gången då ;-) ;-)

Åter till "verkligheten" då. Men här har det börjat ÖÖÖÖSregna och då slipper man väl dammsuga och får göra något roligare istället?! Som att scrappa, eller pilla med ritningen till nya badrummet/hallen/tvättstugan, eller lägga sig på soffan och läsa en bok.

Det braiga med denna frågan är att just nu finns det ingen här mer än jag som kan svara på den och då är det väl inte så förfärligt svårt att gissa sig till vad svaret blir :-) :-) Nä, just det... (smart drag av mig...)

Bröllopsdag

Jaha, så då har man alltså varit gift ett år längre igen. Ganska länge nu... nån som kan gissa HUR jättelänge ;-) (och då får inga fuskisar som var med på bröllopet gissa.) Den som gissar rätt vinner... tja, ÄRAN av att vara en sån fantastisk gissare kanske?! :-)

Vi skulle ta oss en lång, lat och nästan helt barnfri brunch på Skårs gård idag eftersom de två äldsta barnen skulle sova över natt hos nästankusinerna igår och sedan leka där idag. MEN... (ja naturligtvis) vid tiotiden igårkväll ringde telefonen och en liten kille ville hem till mamma och pappa. Och när pappa kom hem med den lille killen så hade han ynglat av sig till TVÅ små killar som ville hem.

Nåja, brunch blev det ändå. Men kanske inte så lång, lat och barnfri. Mer halvstressad, lite lagom hysterisk och full av ungar kan man nog säga. Men maten var iallafall jättegod och det är ju alltid trevligt på Skårs gård som tur är. Sedan tog vi en sväng till morfar (barnens alltså) och hälsade på, lite sådär apropå. Det var som vanligt alldeles för länge sedan sist och det var mysigt att ses.

Och nu har äntligen alla vildisar somnat och då hamnade jag HÄR. Borde nog gå och pussa lite på mannen som ligger i soffan istället, nu när vi äntligen har lite egentid. Kanske ska vi ta en sen krunch (nä det var ett dåligt ord för en kvälls-brunch, förlåt!) framför tv:n. Eller iallafall en kopp te. Det är ju alltid en hit!! ;-) Skutt iväg med mig. Och glöm nu inte att gissa...

Dagens skörd

Efter en liten, liten tur i den regniga skogen tillsammans med man och barn, så kom vi hem med denna lilla läckra hög. Det räckte precis till tre deliciösa kantarellmackor. (Alldeles lagom många eftersom vi lämnade de två stora gossarna för övernattning hos "nästankusinerna" innan vi tillagade läckerbitarna.) Men... det är många småttingar på tillväxt i skogen. Om en vecka eller två så kan nog högen bli avsevärt större. Yummy, yummy...

Och regnet det bara öser ner

Blöt om strumpor och skor har jag förstås inte blivit, eftersom jag inte varit ute, utan bara fotat genom ytterdörren. Men jag kan tänka mig att mannen, mellansonen och särskilt storesonen är ganska fuktiga vid detta laget. Aron har nämligen spelat fotbollsmatch idag - i ösregnet! Tur att den bara var 8 x 8 minuter. Tror det räckte mer än väl idag. Även för åskådarna!

Men perfekt pysselväder är det ju absolut. Måste bara städa lite först. Hur kommer det sig egentligen att man alltid måste städa innan man kan börja pyssla. Det slår aldrig fel. Kanske borde man strunta i att städa, men det är så svårt att koppla av då. Det får väl bli en racerstädning. En turboknapp hade varit bra nu, som man kunde trycka in när det behövdes. Men kanske kan lite choklad ha samma effekt? Det skadar väl aldrig att pröva iallafall... Och sedan ska det skräpas, som sönerna så smickrande kallar min sysselsättning. "Ska du skräpa (scrappa) lite nu mamma?" JAA, tänk för det ska jag. Skräphögen har talat!!

Back on track

Ett stort tack till min pillige och outtröttlige make som de senaste nätterna suttit och mekat och mixtrat för att få igång internet igen. I natt lyckades han tillslut, så skönt. Det är nästan läskigt hur beroende man blivit av internet. Bloggar, forum och annan surfning kan man väl för all del vara utan om det kniper, men alla räkningar som ska betalas via nätet och all mail man måste komma åt. Det är lite svårare att vara utan. (Även om man hellre hade varit utan räkningar än scrapsurfning såklart ;-) om man hade fått bestämma helt själv...)

Nu är jag iallafall här igen och jag hoppas att det inte ska strula mer nu. Nu räcker det för ett tag tycker jag!

Snart ska vi, eller för all del, Martin och Aron tror jag att det blir, ner till ICA och sälja biljetter (eller kanske var det lotter??) till idrottsföreningens bollrace. Det är sånt man måste offra sig att göra för att ens älskade barn ska få spela fotboll ;-) Eller ja, det är väl inte en sån väldans uppoffring med någon timme utanför ICA när solen skiner. Tränarna offrar ju mer som ställer upp varje vecka med våra piggelinungar. Och jag ska ju inte klaga som slipper åka alls. Kanske hinner jag till och med scrappa lite under tiden?! Who knows?

Men först... leverans av nybakta chokladmuffins till sönerna med lekkompisar uppe i trädkojan. Det ska bli fika uppe på koj-balkongen under trädkronorna. Härligt!
Adios! Hej svejs! På återseende!

Modemhaveri

Bredbandsmodemet gick sönder förra veckan när det åskade, så det är därför det är bloggtorka här. Nu är jag på lånedator hos syrran. Visserligen väldigt trevligt eftersom hon har en ny macbook, men jag är ju inte här varje dag precis. Hoppas få ordning på eländet snart. Det är tråkigt att inte kunna surfa.... eller så ska jag kanske gömma macbooken och ta med den hem....tror ni hon märker nåt?! ;-)

Äntligen scrappat

Man får nog med rätta säga äntligen, för det är hela tiden fem trilliarders andra saker som ska göras i det här huset så någon tid över för "roligheter" är det extremt svårt att få för tillfället. Men nu lyckades jag!! Och så har klockan blivit halv två också ser jag...hrm...

Trött imorgon? Jag undviker gärna den frågan just nu tack! För efter en trevlig kväll med riktigt flyt och inspiration så känns det faktiskt värt det. Iallafall just nu. Jag får återkomma imorgon om det känns lika bra då...eller inte?... ;-)


Sedan bara en liten sol till alla som hade regn igår eller kanske får regn idag. Ovan molnen lyser den alltid. Och i solroslandet!!

I am a material girl ;-)

Ja, jag vet att materiella saker egentligen inte betyder så mycket och att livet har större värden. Tro mig. Jag vet verkligen det, och tycker verkligen det. Men... det är iallafall lite roligt att sitta här med en sprillans ny Epson fotoskrivare och ett Photoshop elements program :-) :-) :-)

Man vill bara prova och prova och prova nya saker på datorn och inte alls vika tvätt och dammsuga golv ;-) Har inte hunnit så mycket än dock. Mer än att konstatera att skrivaren skriver ut VÄLDIGT bra foton (enligt min tycke och smak iallafall.) Men jag hoppas hinna sitta här och mecka lite mer senare idag :-)

2 saker på scrapönskelistan avbockade på bara några dagar. Det är ju strålande! Och nu blev scrapinspirationen plötsligt väldigt stor också eftersom jag helt plötsligt har tillgång till ALLA mina foton på ett litet kick. Det är ju briljant!!! Vet bara inte riktigt hur jag ska hinna med allt roligt för samtidigt håller vi också på att röja ur våran ladugård och har en (vid detta laget nästan helt full) container stående ute på gården som väntar på mer skräp. Martin jobbar och jag ska också jobba i veckan. Det blir ett tajt schema, men det ska nog gå. Så länge det är roligt så... :-) (orkar man ganska mycket...)

IDAG ÄR JAG TACKSAM FÖR: Att Martin var så glad när jag pratade med honom på jobbet trots strul och jox. Att det fortfarande är fint väder och att vi fått slängt så mycket gammalt skräp den här helgen. Det känns befriande! ;-)

500 decibel och ökande...

Mina hjärna är på gränsen till härdsmälta känns det som. Den är så trött, så trött, så trött...
Nej, jag har inte alls jobbat ihjäl mig och gått in i väggen. Det är mina barn som är orsaken. Eller närmare bestämt deras enorma röstkapacitet. Man kan säga att de låter. Mycket. Ännu mer. Hela tiden. Och sedan ännu lite mer om det nu är möjligt.

Jag fattar inte hur begåvade de egentligen har blivit på "utsöndra tröttande ljud" sidan. Kunde man få betyg i det skulle de nog få minst MMMMMMVG. Lätt!!

När de står låter de. När de sitter låter de. När de går låter de. När de springer låter de ännu mer. När de spelar x-box låter de som ett eko av spelet. Dubbla x-box ljud, förställ er det. Det är ju ingen lugnande klassisk musik vi talar om här alltså.

När de leker låter de. Som bilar, flygplan, tåg, rockmusiker, verktyg eller något annat ljudligt. När de är sams låter de och när de bråkar låter de (öronbedövande!) De låter, låter, låter och låter.

När jag åkte hem från Göteborg i början på veckan så råkade jag få på P1 av någon anledning. Där var det något program om kropp och själ och programledaren bad lyssnarna spela in och skicka till henne ett exempel på deras ljudvardag. Jo men visst. Hoppsan Kerstin viken katastrof det skulle bli om de spelade upp min ljudvardag i radion. Minst hälften av lyssnarna skulle nog få akut hjärnsmälta omedelbart. Att jag inte fått det ännu måste nog räknas som ett kvalificerat mirakel tror jag. Men ibland känner man verkligen hur det pyser och bubblar i hjärnventilerna.

Idag var som ni kanske förstår inget undantag. 500 decibel under flera timmar (kanske bara en lätt överdrift) och mamman förvandlades till arga och eldsprutande draken. Pust! Det tar också på krafterna och är så nedslående. Men vi försonades, och drakfjällen trillade från mammans rygg i takt med att ljudvolymen minskade. Nu är det ganska lugnt och skönt. Kanske bara 150 decibel, och de sitter still...

Nähä...inte nu längre. Full fart framåt och hopp på varandra. Ja, ja... Ingen som kan uppfinna väldigt klistrigt tuggummi... som klistrar igen munnen. Bara för en liten, liten stund?!

Äntligen...

.... lyckades vi få till bra familjebilder OCH syskonbilder, på samma dag. Är det inte nästan helt otroligt?! Det brukar mest bli grimascher och tjuvnyp på våra familjefoton, men igår var tydligen en lyckodag. Eller så var fotografen (Oskar) ovanligt bra på att knäppa vid rätt tillfälle.

Korten är tagna på Gunnebo slott utanför Göteborg där vi var på utflykt. Och har ni inte varit där, så ÅK DIT!! Såå vackert och såå trevligt. Såå jättegott fika och såå jättemysig miljö! De bakar allt själva och lagar mat med ingredienser från den jättestora och jättesnygga (himlen för ett trädgårdsfreak som jag) köksträdgården. Vi missade trädgårdsmästarbuffén igår, men vi får nog återkomma för den, för det luktade ljuvligt!!

Förberedelser

Idag handlar ungefär hela dagen om förberedelser inför Martins födelsedagskalas imorgon. Ja så lång tid tar det när man hela tiden måste syssla med tusen andra saker samtidigt.

Vi hoppas på sol efter denna mulna mellandag och då blir det grillmeny enligt följande...

Grillad marinerad fläskfilé
Grillade färsbiffar med citron och färska örter
Potatissallad med vinaigrettedressing
Coleslaw
Bönsallad med vitlök och persilja
Grönsallad med marinerade kronärtskockshjärtan och fetaost (och diverse andra grönsaker)
Vitlöksbröd

Phillyglasstårta med maräng, jordgubbar och blåbär
Kaffe

Så nu vet alla inbjudna vad som vankas, sen får vi väl se om detta avskräckte eller lockade dem ;-) Det märker vi väl i morgon på vilka som dyker upp kanske ;-)

Well, nej, jag får väl ge mig i kast med antingen att marinera kronärtskockshjärtan eller dammsuga övervåningen, eller kanske ta tag i stryktvätten.... Men vad jag egentligen VERKLIGEN vill göra är att sätta mig vid scrapbordet och få någon ordning på den LO jag började på för några dagar sedan. Även där blir jag avbruten HELA tiden så jag kommer liksom ingen vart. Måste få tid att sitta en stund annars blir det tvärstopp i kreativitetsådran och inget bra alls. Hrm... man skulle ha en bunker att låsa in sig i. Eller ännu hellre en stor ljus ateljé vid världens ände dit inga andra måsten kunde ta sig fram. Det vore något det! In my dreams...

IDAG ÄR JAG TACKSAM FÖR: Tro det eller ej, att det har varit mulet, så det inte kändes lika jobbigt att vara inne och fixa matförberedelser, städ och tvätt. Men imorgon får det mer än gärna bli soligt igen!

Blogg-logg

Tjena mittebena vad varmt vi har haft det idag. När jag kom till jobbet idag, så var det 30 grader ute, i skuggan. Hur varmt det var inne på jobbet ska vi inte tala om. Det räckte att man rörde sig så bara rann det om en. Halvfräscht ;-)

Och nu när jag har jobbat hela fem timmar så... ska jag ha semester i två veckor :-) :-) Det blev ju så knäppt alltihop det här med jobbet i sommar eftersom jag helt plötsligt fick operationstid för handen. Då hade jag ju redan lagt sommarens jobbschema och där hade jag bokat in två veckors ledigt from. imorgon. Inte visste jag då att allt jobb där före, utom ett ynka pass, skulle falla bort. Men nu är det som det är. Jag har ju fått en fantastisk sommar iallafall. Det får väl väga upp hela den här fingerhistorien lite. Något gott ska man väl ha ut av det onda ;-)

Funderar på att köpa mig, eller oss, en Macbook. Vimsar fram och tillbaks mellan en bärbar PC och en Macbook. Men jag skulle vilja lära mig mac, och eftersom vi redan har en PC, så känns ju Macbooken då som ett ganska bra val. Men som vanligt när det har med mig att göra så tar det lite tid att bestämma sig. Hade maken fått råda så hade han redan tidigare i kväll tryckt på KÖP knappen. Men... jag måste ju väga hit och dit... och runt en liten bit. Onödigt kanske, jag vet, och segt, men när det handlar om såhär dyra saker så blir jag alltid lite nojjig.

Mannen däremot har inga som helst problem med att köpa dyra grejer. Det är bara att trycka KÖP tycker han, det är väl inget att fundera på, och jag får en lätt panikångest bara han säger sådär... fast han är väl van. I hans värld handlar det ju om sågar, borrmaskiner och andra mackapärer för tusentals kronor när det ska köpas något. Medan det i min lilla värld rör sig om några tjugor för lite rub-ons och papper (eller ja, kanske nån hundralapp då...max ;-) )

Jag kanske ska öva mig på att köpa lite dyra grejer. Tror ni det skulle vara bra?! Kanske för mig, men nog inte lika bra för plånboken ;-) För om jag ska börja shoppa dyrgrejer så blir det först... En Canon eos350d med ett extra objektiv, ett Photoshop program, en fotoskrivare, en Macbook... ska jag sluta nu? Vet inte? efter allt detta är vi väl redan ruinerade så kanske kan jag lika gärna fortsätta ;-) och då kan vi ju raskt lägga till några fler alfabet till Bosskuten.

Usch nä, jag ser genast att det nog är tur att det finns en "gas" och en "broms" i familjen. Så jag får väl fortsätta gå här och bromsa. Men jag kanske släpper på den lite någon dag här nu snart, så jag kan få hålla en snygg Macbook i min hand innan jag blir gammal och grå. Men sen måste jag nog bromsa en stund till. Fast bara tills jag hittar den rätta fotoskrivaren...till rätt pris förstås! ;-)

IDAG ÄR JAG TACKSAM FÖR: Min kära lillasyster som handlat åt mig idag och som kommer och hjälper mig att "kalasfixa" imorgon. Min sköna "stödstrumpa" (eller som det så snyggt heter - kompressionshandske) som jag fått till min hand. Den har verkligen blivit mycket bättre efter bara två nätter med den på. Jätteskön! och JÄTTEFUL förstås. Jag lovar att inte ha den på stan ;-)

Tre små pojkar

Idag blir det tema tre små gris... nej förlåt tre små pojkar ska det ju förstås vara ;-) Jag måste säga att på de här fotona ser de ju ovanligt välartade och trevliga ut. Man kan ju nästan tro att vi har lyckats med vår uppfostran ;-). Men annat var det i morse minsann. Då såg man inte röken av några såhär glada miner.

I går kväll innan kusinerna åkte hem nästan BAAD Noah på sina bara knän och undrade om inte Carl-Philip skulle åka hem snart. Vi trodde knappt våra öron, men tänkte att det väl var för att de ju hade umgåtts INTENSIVT i en hel vecka och så var Noah inte helt frisk. Så när kusinerna gett sig av förväntade jag mig en lugn och trivsam dag idag när barnen bara skulle tycka att det var skönt att vara hemma, själva, med alla leksaker i fred.

ICKE!!! ICKE!!! ICKE!!!
Morgonen började med gap å skrik å slagsmål. Nyp å gnälls å tjat om xbox spel. Hur ickelugnt och otrivsamt som helst. Och sådär fortsatte det mest hela dagen. Ända tills vi kom iväg till sjön för att bada. Då bättrade det sig en aning. Undrar om de var totalt uttröttade efter semestern eller understimulerade nu när de inte har sin fantastiska "nanny" Ann-Sofi här längre.

Den kvinnan är varje barns dröm, och varje mammas... Hon är så påhittig, kreativ och pedagogisk så det nästan sprutar ur öronen på henne. Hade jag varit svinrik så hade jag inte tvekat en sekund att betala henne för hennes sällskap varje dag. Men jag är lite tveksam till om hon hade orkat med att vara hemma hos sin svägerka dag ut och dag in. Det kanske skulle bli lite för plågsamt för henne ;-) . Lyckost de barn som får ha henne till fröken i skolan iallafall. Jag önskar nästan att man fick gå om ettan igen...

Men imorgon är det ju en annan dag. Kanske har änglavingarna växt ut under natten på de små pojkarna igen, och kanske på mamman också, så hon orkar vara tålmodig, mild och fridsamt lekfull och pedagogisk ;-) . Då ska vi nog få en riktigt trevlig dag tillsammans! :-)

Tillbaks på "rätt ställe"

Nu är vi hemma igen efter att ha varit en vecka på "Fel ö" som min älskade man så skojsamt påpekar hela tiden. (Fel ö = Wrong island (ö) = Vrångö) Lite långsökt tycker kanske jag men han är så ordvitsig så... så man måste iallafall fnissa lite åt honom.

Jag tycker nog att det var helt rätt ö, för vi har haft en fantastisk vecka med mycket sol och bad, utflykter, grillning, promenader, krabbfiske, fotografering, korsordslösning, bokläsning, fotbollsspelande och annat kul. Till och med en öööösregnsdag lyckades vi klämma in i vårt späckade schema, men den glömdes snabbt bort när solen kom åter.

Det har blivit MYCKET fotograferande. Tillsammans har vi nog lyckats prestera uppåt en sju-åttahundra bilder. Mina små änglar ville dock inte vara vackra tillsammans vilket ni kan se här nedan. Detta var det bästa syskonfotot som de lyckades posera för. Lite skojsigt iallafall :-)

Vi har gått och gått och gått, eftersom Vrångö är en bilfri ö. Men oj vad skönt det har varit. Man borde nog köra lite mer bilfritt i vardagen och ta till benen istället. Fast det är ju förstås lite skillnad på avstånd där och här hemma. Kanske hade det blivit lite jobbigt att behöva knalla de åtta kilometrarna som det blir fram och tillbaks ner till Horred, med en skrinda för att handla mat några gånger varje vecka. Vi behåller nog bilen ett tag till iallafall ;-)

Käre svågern Josef fick med sig en rejäl skyffel sista dagen på stranden och lyckades prestera detta megabygge tillsammans med alla barnen. Själv har jag satt dit flaggpinnarna i tornen. Det är allt jag kan berömma mig av. Men visst ser de omsorgsfullt utvalda ut?! Vi hittade till en underbar strand där vattnet var alldeles turkost i vissa ljus. Det kändes nästan som om man var vid medelhavet när solen stekte på som bäst.

Men nu har jag den delikata uppgiften framför mig att packa upp all packning, tvätta alla smutsiga kläder och försöka få någon ordning på hemmet. Men efter allt det tråkiga så ska jag belöna mig med en stund vid scrapbordet. Det var länge sedan nu, men nu känner jag att jag behöver lite pyssel för att mjuka upp den stela högerhanden. Det är nog bra arbetsterapi med lite scrapping, det är jag alldeles säker på.

Semester på gång...

Jag får väl ta mig i kragen och lägga in en liten uppdatering nu innan jag försvinner på semester. I morgon åker vi till Vrångö i Göteborgs skärgård för en veckas semester. Härligt!! Semestersällskapet är halvvägs hit och jag ska bara lägga sista handen (läs: typ nästan allt kvar klockan 23...) på packningen sen är vi redo att åka imorgon. Jag hoppas verkligen att det blir så avkopplande och härligt som jag tänkt mig att det ska bli. Barnen är iallafall uppspelta till max. Åka båt, bo på en ö och bada och fiska krabbor i en hel vecka. Kan ju inte bli bättre tycker dom!!

Handstatus: Gips av, stygn borta. Blåmärken, blodsutgjutelser, tejpar, mer tejp, stelhet och ömhet kvar. Men det blir så saaaakteliga lite bättre för varje dag. Men jag är ju så otååålig. Det är inte så bra i ett sånt här läge märker jag. Det är ju lätt att få för sig att det alltid ska kännas så här som det gör just nu, bara för att det inte bättrar sig tillräckligt fort ;-) Fast å andra sidan så får jag inte diska på hela semestern och det gör ju inget ;-) . Tråkigare är det att jag inte heller får bada. Jag får väl nöja mig med "fotbad", men i denna värmen hade man gärna doppat hela kroppen nån gång i mellanåt.

Annars har veckan avlöpt lugnt. Vi har varit vid havet en dag, i Göteborg en dag och resterande tid har barnen mest legat i sin pool och plaskat och jag har torkat dem lite då och då när de kommit upp för att äta eller gå på toa.

Mjnää, nu ska jag gå och packa ner min kamera i semesterväskan så jag inte glömmer den. Det vore katastrofernas katastrof. Sen får jag väl fortsätta, ehh, hrm...börja med packningen innan natten är över kanske. Hå hå ja ja, here we go!! Mot nya äventyr!

Äntligen

I morgon är det äntligen gips av. Det ska bli skönt att äntligen kunna ta i saker igen, men samtidigt är det lite läskigt att få se hur handen verkligen ser ut. Men.... jag får väl stålsätta mig och sedan är det väl bara till att gilla läget och försöka vänja sig bäst det går. Hm...

Klippt mig har jag också äntligen fått gjort idag. Mycket välbehövligt, nu ser man ut som en människa igen ;-) Det var ju ett projekt att komma dit bara, känner mig som värsta divan med massa betjänter. En fick passa mina barn och en fick agera chaufför och skjutsa och hämta mig. Lyx!

Och... på lördag ska vi äntligen till Vrångö för en veckas semester. Mannen jobbar som en iddis för att kunna följa med, stackarn. Han kan verkligen behöva lite ledigt efter senaste tidens galna tempo. Vi önskar oss soooool, varmt hav, trevlig stuga, mycket glass, god mat, många krabbor att fiska för barnen och trevligt sällskap. Men det sistnämnda vet vi redan att vi får. 

Det ska bli så skönt att bara få komma iväg och se lite nya vyer, ladda batterierna och ta massor med foton att scrappa i vinter ;-) . Och barnen lär väl ha kul och bada vare sig det blir sol eller drivis. Men vi håller såklart tummarna för det förstnämnda. Drivis kan vi gärna vänta med.

IDAG ÄR JAG TACKSAM FÖR: Att detta är sista dagen med det numera äckligt lortiga och svettiga gipset. Att min darling till mamma klippt hela vår gräsmatta idag, vattnat mina blommor, dammsugit mitt hus och passat mina barn. Dessutom har hon säkert gjort hundra grejer till som jag inte fick med här. Love you mommy!!

Lovely day

Sommar när den är som bäst!!

Först var vi med goda vänner och kikade på ett hus de köpt. De ville ha lite "konsultråd" av snickaren i familjen. (Nä, just det, inte jag alltså ;-) )
Sedan blev vi bjudna på en sen lunch på stranden av samma ovan nämnda vänner. Vi njöt av solen och badade i havet. Ja inte gipsade jag då, men barnen var i hur länge som helst och badkrukemannen var nästan i ;-) . Fast jag gick nog längre ut än honom till och med. Till knäna kom jag iallafall!

Kvällen har tillbringats ute på altanen. Först i vilstolarna och sedan runt trädgårdsbordet intagandes en god grillad måltid, och där stannade vi tills knotten höll på att äta upp oss. Knotten var väl det enda negativa med denna härliga sommardag, men det är sånt som hör till svensk sommar (tyvärr ?! :-) )

Tänk om det kunde vara såna här goa´dagar året om och man slapp tjocka vinteroveraller och stövlar. Jag hade inte klagat iallafall. Det är en sak som är säker.

IDAG ÄR JAG TACKSAM FÖR: Goda vänner och den underbara svenska sommaren!!