OJ!
Detta blev nog den längsta och ofrivilliga och kanske lite nyttiga (men bara lite då... ;-) ) bloggpaus jag nånsin haft sen bloggandets begynnelse. Men nu är jag här igen... och vet inte riktigt vad jag ska skriva mer än...
AJ!
För jag vaknade för en halvtimma sedan med världens nackspärr. Hur lyckas man skaffa sig det i sömnen undrar jag genast då?
Hur man tar sig ur sängen efter att ha vaknat med nackspärr kan jag däremot tala om, för det är det jag pysslat med den där halvtimman sedan jag uppvaknandet. Det gör ganska jätteont och tar ganska jättelång tid. Men nu har jag fått i mig ibumetin och hoppas innerligt att det ska hjälpa litegrann för jag och kära vännen Sabina ska ju ha julkortspysselkurs idag.
Den svåraste frågan i mitt huvud när det gäller den saken just nu är hur jag ska ta mig till Varberg med bil när jag bara kan titta rakt fram och liiite, saaaakta åt sidorna.
Hm... privatchaufför är ett ord som osökt dyker upp i huvudet. Vi får väl se hur piggt maken reagerar på den tanken?! Glatt som en lärka förhoppningsvis ;-)
Men nu blev detta för jobbigt... jag måste gå och vila mitt huvud mot något. En vägg kanske? För jag vill inte lägga mig ner när det knappt går att ta sig upp igen. Voj voj... Men vänta! Betyder detta att jag slipper husstädningen idag? Att någon annan måste ta över den ROLIGA sysslan?! Jag måste genast ta mig en funderare på vem denne någon kan vara...
På återseende!
