Och här kommer Noah

min lille gummiansiktskille :-)
Dock blev han lite konstig i färgen, Bakgrunden är mörkt, mörkt blå. Här der den nästan mörkgrön ut längst ner, men det ÄR den inte i verkligheten.
Detta var från början en scrapliftutmaning på helgens scrapträff. Men slutresultatet har kanske inte såvärst mycket likheter med orginalet ;-) Älskar "jornalingrutestämpeln" som jag fick låna av Zara. Men naturligtvis var den slut när jag tänkte beställa den igår...*snyft* Ja, ja det kommer väl nya stämplar...

Jag fick gjort en layout till i lördags faktist och sen har jag gjort TVÅ (alla blir nu väldigt imponerade av min snabbhet, Zara akta dig ;-) ) till i veckan. Men de får ni inte se här... än. Men om ni håller utkik så kanske de dyker upp någon annanstans på en dator nära dig inom en överskådlig framtid ;-)
He he, äntligen har JAG en hemlis! Jag som alltid annars får sukta efter det som alla andra vet utom jag.

Valentines

Två "kärlekskort" inför stundande Alla hjärtans dag blev gjorda på scrapträffen i helgen. Jo, och lite andra grejer också, men jag har inte hunnit fixa till fotona än så det kommer... snart...
Håll till godo så länge. Kanske ska du göra ett kort till någon du tycker om också?

Doktor Mc Dreamy

För tio dagar sedan blev ju vår torktumlare allvarligt sjuk, med svåra luftrörsproblem, (lät det som iallafall) och jag har allt sedan dess väntat på att käre maken ska ringa en elektriker eller vem det nu är som kan kurera sjuka torktumlare.
Det har han inte gjort, ringt alltså. Men jag har varit tålmodig och bara klagat en endaste liten diskret gång.

Igår när jag var iväg och scrappade så tog han själv på sig den vita rocken, plockade fram stetoskopet och skalpellen (skruvmejseln) och opererade utan fruktan och med ett gott resultat den svårt medtagna patienten.
Nu är herr Torktumlare helt frisk igen. Behöver inte ens någon konvalecens.

Och jag är nästan helt säker. Det måste vara min man som är doktor Mc Dreamy! :-) och inte han den där (numera sure och avundsjuke) snubben i Greys Anatomy.
Han har SÅ förlorat sin titel!
Och säkert har han inte opererat en endaste torktumlare heller...

Smulor små

Alltså är det bara jag, eller är ägg en mammas mardrömsfrukost no.1? Precis som ris eller ärtor är mardrömsmiddagen no.1.
Det är ju gott och så och barnen blir ju jätteglada och äter med god aptit.
MEN... ett stort MEN!!
Det blir ju så fruktansvärt mycket smul att torka upp efteråt!

Äggsmulor, som när man torkar på dem bara kletar in sig i bordet eller golvet som något slags smörjmedel.
Och ärtor som rullar iväg all världens väg och återfinns små och förtorkade först några veckor senare när man gör en ovanligt jättenoggrann dammsugning.
För att inte tala om ris... som kletar ofattbart mycket.
Och då har jag inte ens nämnt spagettibitar som man råkar trampa på... isch...

Vad är den ultimata ickeehövatorkasåmycketmaten då?
Svårt, mycket svårt...
Grillad kyckling och rev är uuurkletigt.
Bröd smular.
Röror klibbar och droppar.

Men stekt kött går ganska bra. Det stannar ungefär där man lagt det (om inte en treåring ska äta förstås.)
Och...nu vet jag... det ultimata som jag garanterat kommer att göra till lunch idag efter morgonens äggsmulejagande.
PANNKAKOR!!!
Det smular INTE! Inte alls!
Det bara åker rakt ner i magen med en farlig fart.
Men då får vi ju skippa sylten, för den kan ju bli kletig.
Och sockret får vi ju bannlysa med en gång.

Alltså, det blir pannkakor, med... pannkakor, till lunch.
Lätt som en plätt!
Kanske kan jag få grabbsen att sitta på bänken och äta allteftersom jag steker också?!
Då slipper jag ju både duka och diska ;-)
Smart morsan, smart... ;-)

Mitt foto försvann

...från presentationen, hux flux sådär bara. Undrar om jag kan lägga in det igen...



Jaha...nu var det här då... undrar om vi kan få det till den lilla rutan igen?
Nu ska vi se.... nu funkar det nog. Heja mej!
Fast det får nog vara kvar här...annars kanske det smiter igen.

I gorgonzolahimlen

Men ärligt talat.
Jag är typ helsäker på att man kan ha gorgonzolasås till i stort sett ALLT!
Det är ju bara SÅ gott!

Efter söndagens äventyr med en ugnsform gorgonzolapotatis (dreggel..) så blev det en bit ost över. Idag blev den till sås och serverades till lunch tillsammans med nygrillad kyckling och kokt broccoli/blomkål.
Helt seriöst. Jag skulle med lätthet kunna äta broccoli och blomkål med gorgonzolasås varje dag ända fram till... ja iallafall slutet av mars.

Mina barn tycker att jag har lite suspekta matvanor.
Aron gillar visserligen gorgonzolasås, men till broccoli, eller ännu värre blomkål...
:-) :-) :-)
Och jag bara ler... för det är ju såååå gott. Det slår nog till och med min föregående favorit, broccoli med ostsås (vanlig ostsås då...)

Det låter väl som en nyttig diet. Tycker ni inte?! Grönsaker och ost och grädde. Det måste ju absolut vara GI :-)
Tänk om jag kan få njuta och bli badräktsslank på samma gång.
Eller så blir jag inte det.
Men gorgonzolasås är gott i vilket fall.
Jättegott!
Nästan värt att offra badräktsfiguren för.
Den existerar ju inte i vilket fall som helst ;-) så det spelar väl inte någon större roll...

Grönmosig överraskning!

Gissa vad man kan hitta i sin mellansons dagislåda (som i lådan som står på hatthyllan vid hans krok, där han har mössa, vantar och extrakläder) om man är lite uppmärksam?! Jo där kan man minsann hitta en clementin, som transformerat om sig och ungefär ser ut som en röksvamp rullad i grönfärgat bakpulver.

Hela förra veckan tyckte jag att det luktade suspekt från lådan när jag hämtade och lämnade. Mögelsuspekt alltså. Och jag kollade lite bland grejerna som låg överst men hittade inget särskilt mystiskt. Förrän i onsdags. Då såg jag att det var lite grönt mögel på sonens regnjacka.
Aha, mysteriet löst!! Bara att ta hem jackan och tvätta.

Fåfängligheters fåfänglighet! Hur kunde jag nånsin tro att det skulle vara så lätt? Och varför undrade jag inte varifrån det där gröna möglet kom?

Nu vet jag kan jag frimodigt säga!
För nu har jag ju hittat den, den muterade clemeninen.
Det slutade inte lukta från lådan och jag tänkte först att det nog bara "satt sig" lite från att jackan legat där. Jo sure...
Tillslut var jag bara tvungen att tömma lådan helt, och VOILA!!! En styck grönpulverinbakad röksvampsclementin som låg tätt, tätt ihopslingrad med två beiga strumpor fick skåda dagens ljus under extrabyxorna och den stickade mössan.

Strumporna och clementineländet var så uppenbart förälskade att jag inte hade hjärta att skilja dem åt utan de fick möta evigheten tillsammans. Och lådan fick SKURAS! både länge och väl.
Hädanefter får det bli spårhundsnosning varje eftermiddag, för isch!!! En sån syn vill jag gärna slippa se någon mer gång. Det räcker gott och väl med de ihopskrumpna äpplena och banankletet som dyker upp i handväskan med jämna mellanrum. Huuuu....

Piffigt till skrivbordet

Snygga "wallpapers" till skrivbordet hittade jag på American Crafts, efter ett tips från Ali Edwards i hennes nyhetsbrev. Fler finns att hämta där.

*kärlek*

I really do love these boys! Puss på er mammas gullungar!

Besserwisser

Noah: Det där ser ju nästan ut som en pommes frites.

Aron: Det ÄR ju en pommes frites!

Elia: Det heter faktiskt Pon Fjitt!

(Bra, bättre bäst... eller var det kanske tvärtom ;-) )

Jag känner mig blåst

Dels har det ju stormat nåt otroligt här så takpannorna har flugit hejvilt och varken el eller telefon har fungerat, så blåst kan man väl känna sig i den meningen. Men det var inte det jag i första hand tänkte på.

Zara använde idag snygga jobbord i sin blogg. Såna som jag inte så ofta svänger mig med. Som coaching och målbilder. Och genast kände jag mig hopplöst tappad bakom en vagn, instängd i skafferiet eller skyfflad bakom tvättmaskinen.
Nu var väl inte Zaras ord så jätteextrema egentligen, men på söndagar när jag läser GP:s jobbilaga skulle man nog kunna missta mig som nån slags alien om man skulle råka fota i rätt ögonblick.
Jag fattar ingenting!
En del annonser innehåller så många nya fina jobbord att jag inte ens fattar vad det är för något jobb de vill ha tillsatt.

Det är bara att inse fakta. Jag är UTE!
Vill man verka cool och smart i jobbsammanhang så kan man inte vara hemma med sina barn i sju år och inte uppdatera sig på jobborden.
Särskilt inte om man inte ens var så bra på snygga jobbord från början.

Så nu sitter jag här och känner mig som en riktig lantis, en inmöglad gammal ostmacka, en enstöring...
Mina jobbord är liksom på en mer oglamourös nivå. Som smutstvätt, trotsålder, dammråttor, bamselotto, psykbryt, gräsfäckar och storhandling. Inget man så gärna svänger sig med i stora vida världen om man säger så.

Det är väl kört för mig antar jag. Hur ska jag någonsin kunna få in en fot någonstans när allt jag kan säga är syskonbråk och prickigkorvmacka, liksom.
Hå hå, ja ja... jag orkar nästan inte ens tänka på det. Jag tror jag går och sätter mig vid smutstvätten istället. Där kan jag kanske visualisera min nästa målbild. Vad nu den kan vara? Att komma igenom frukostdisken kanske? ;-)

Snygga band

Kan ni fatta, jag har vunnit fem rullar band!! Jag som aldrig vinner något. (Sanning med modifikation eftersom jag nu uppenbarligen vunnit...)
Det var Mysmasken som var snäll och lottade ut dessa rullar bland dem som kommenterade på hennes blogg och JAG fick dem :-) Jihoo! Tack för det!
Mycket var det också. Ca. 3.5 meter på varje rulle. Nu ska här "bandas" minsann.

Badrumsbilder

Innan jul så lovade jag ju bilder på badrummet när det blev klart. Det har det ju varit ett tag nu, men bilder har jag glömt lägga ut. Därför ska jag bättra mig rejält och lägga ut många foton nu.
Badrummet är numera familjens favoritrum och det är ju en klar uppryckning från att ha varit det absolut ofavoritaste innan ;-)
Varmvattenberedaren får jobba hårt, för helst vill man duscha flera gånger om dagen :-)

Nya tvättställskommoden med braiga lådor som rymmer mycket småplock.

Nya snygga toan. Ja, vad som helst hade väl nästan varit snyggt i jämförelse med den gamla - bruna!

Fönster med fuskfrost från Designtorget. Smart plast som man bara sätter på ett lätt fuktat fönster :-)

Dusch, som några sett förut. Då dock utan duschdörr. Men nu är även den på plats.

Älsklingsskåpet som jag räddade från faderns sommarstuga när den skulle byggas om.
Nu målade vi det vitt. Förra gången jag gjorde den ansträngningen (1986) var det ljusblått som var i penseln.

Ett kort

som söta Therese fick i sin brevlåda i onsdags, på födelsedagen.
Basic Grey papper från julkollektionen (det rutiga är min nya favorit, jag har köpt MÅNGA :-)) Rubon-blomman är också från BG och sedan är det lite band och annat plock :-)

How about cleaning up?

När jag en gång för länge sedan (på stenåldern ungefär) jobbade på ISS (städbolag) så hade de en storstädningsstyrka, eller en saneringsgrupp kanske det kallades?!
I vilket fall som helst, DEN styrkan/gruppen skulle jag desperat behöva här nu, idag. Undrar om de kan komma på så kort varsel?
Tjena, så här ser ut...

Jag börjar allvarligt fundera på om mina barn kanske egentligen inte är mina barn utan avkomlingar till gödselspridaren hos bonden här bredvid.
Och skulle de inte vara det, så har de iallafall god potential att få anställnig som det när de blir lite större, det är en sak som är säker.

Ingen kan som de så fenomenalt snabbt göra en städning ogjord.
Ta en sak i handen.
Gå en bit.
Kom på att, näe jag skulle nog göra något annat.
Släpp saken där du står.
Gå och hämta en annan sak.
Starta proceduren från början...
Så går det till.
Om och om och om igen.

Eller...
Kom på att kläderna du nu har på dig inte passar dig så bra just nu.
Klä av dig på plats och ställe.
Låt kläderna ligga snyggt utspridda mitt på golvet.
Gå till din garderob för att hämta nya.
Riv ut halva, eller hela, garderoben i jakten på den perfekta tröjan och byxorna.
Klä dig.
Plocka inte in röran du skapat utan gå genast därifrån.

Det verkar så otroligt lätt.
Jag fattar inte hur de gör bara.
Hur det är möjligt att skapa ett sådant förfall på så kort tid?

Ett annat jobb de skulle klara med glans är ju som sån där scenograf eller vad det heter, på teater eller filminspelning. Som ska skapa en autentisk miljö för att det ska se så verkligt ut som möjligt. Inte kliniskt rent utan lagom stökigt.
Det är bara att hyra in mina pojkar.
Easy peasy, lätt som en plätt kommer de att skapa den stökiga miljön på nolltid.
Enda kruxet är väl kanske att de inte klarar av att sluta när det är LAGOM stökigt ;-)

Det är ju förresten en strålande idé.
Om jag hyr ut dem för att stöka ner någon annanstans, så kanske jag kan hinna ordna upp oredan här hemma medan de är borta.
Är de hemma så blir det ju liksom dött lopp hela tiden.
Jag plockar och de går efter för att stöka ut igen.
Nej, jag ljög, det är inte dött lopp.
De leder.
Nästan alltid.
Just nu leder de STORT!

Bara nu inte andra mammor kommer och snor denna strålande idé.
Då blir det ju kanske jobbigt med konkurrensen.
Undrar om man kan ta patent på idéer?
Eller på sina barn kanske?
Hm...

Eller så tar jag mig bara i kragen och går ifrån datorn, skickar ut barnen på den ultraklafsiga gräsmattan för att leka och startar saneringsprojektet här och nu.
Sen släpper jag in dem igen.
OM... de skriver på ett kontrakt som säger att varje sak som hamnar på golvet utanför deras eget rum har rätt att elimineras, med omedelbar verkan.

Fast de vet väl inte ens vad eliminera betyder...


IDAG ÄR JAG TACKSAM FÖR: Mina underbara, älskade, söta pojkar!!! och att de bara har två armar var, så de inte hinner stöka till det mer än de redan gör. Att det faktiskt är sol, så barnen kan gå ut när jag ska städa. För någon saneringfirma lär jag väl inte få hit...

Kaxigt värre

Elia: Ska du hjälpa mig med pusslet eller, pappa?
Pappa: Men du kan ju det själv.
Elia: Då gör jag väl sönder det då...
Pappa: Näääee!
Elia: Jo, om inte pappa hjälper till.
Mamma: Va, är det där ett hot eller?
Elia: .... Japp!!!
:-)

Bara ett tips

Skippa träningen och åk till Sahlgrenska och leta parkering istället. Jag garanterar, ni kommer att bli mer än genomsvettiga på nolltid. Hur bra som helst och ni behöver inte ens gå ur bilen ;-)
Jag funderar på att ta en runda där imorgon också...

Och Zara, jag hoppas du såg mig vinka när jag åkte förbi Astra (två gånger till och med.)
Jag vevade med armarna så mycket jag bara kunde så du säkert inte skulle missa det ;-)

Avslöjande svar

Nä nu kan jag inte hålla mig längre. Här kommer sanningen om mig ;-)

1. Jag har faktiskt ätit middag i en manyatta mitt ute i Kenyas busch. Jag och Martin var på bröllopsresa i Kenya i tre veckor och då bodde vi hos vänner ute på en missionsstation. Där blev vi hembjudna på middag till en pastor som alltså bodde rätt spartanskt och oländigt till. Han tom. RÖJDE väg till sitt hus, för hand, för att han så gärna ville att vi skulle kunna köra jeepen ända fram till huset. Det gick NÄSTAN, men inte hela vägen. Fast det han kallade väg var mer ett dike... ;-) Men vilken gästfrihet. Kan ni tänka er gå ut och hugga fram en väg (låångt) för att jag ska komma och hälsa på ;-)

2. Jodå, visst har jag cyklat in i en traktorkärra. Med besked också! Och de andra höll på att skratta ihjäl sig. Hur kan man liksom missa en sån stor sak? Det kan man ju fråga sig... Men jag såg den faktiskt! Jag bara svängde inte... ;-) (Hjärnsläpp redan då, och då var jag inte ens mamma och kunde skylla på det..)

3. Min karriär som förskollärarstudent var kort. Knappt en termin. Men senare skulle jag ändå hamna som lärarvikarie i flera år och trivdes väldigt bra med det. Fråga mig inte hur jag tänker eller fungerar, jag vet nog inte själv!

4. Jojomensan! Snorklat i Röda havet har jag också gjort. För fyra år sedan när vi var på semester i Israel. How lovely!! Det gör jag GÄRNA igen!

5. Men... som ni då kanske redan listat ut, har jag INTE brutit benet på två ställen. Jag har inte ens brutit det på ett ställe. Ska sanningen helt och fullt fram så har jag aldrig brutit ett endaste ben i hela kroppen... någonsin.

Bettan har utmanat mig

... och jag har funderat i en evighet utan att komma på några bra påståenden. Jag måste vara världens tristaste person... Men tillslut... här kommer iallafall fem påståenden, varav ett är falskt. Vilket stämmer inte?

1. Jag har ätit middag i en ler/kobajshydda mitt ute i Kenyanska buschen.

2. En gång cyklade jag rakt in i en traktorkärra som stod parkerad vid vägkanten.

3. Jag har läst nästan en termin på förskollärarlinjen.

4. Jag har snorklat i Röda havet.

5. Jag bröt benet på två ställen när jag var 10 år gammal.

Pyssel å papp

Lite pysslat blev det igår då det var födelsedagskalas på gång.
Födelsedagsbarnet fick ett kort gjort av Bazzil Bling, BGpapper från Blush serien, lite band, blommor och annat, samt en liten ljuslykta tillknåpad av en burk, band, Blushpapper, blomma och knapp. (Och ett doftljus som luktar soltorkad tvätt...O sommar var är du???)

utmanad

Moma har utmanat mig och här kommer min lista över fem saker jag vill/hoppas/drömmer om ska hända detta året:

1. Världen
Jag skulle önska att människor ville sluta tänka så mycket på jag, mig och mitt och började fundera lite mer på vad de (och jag själv också naturligtvis) kunde göra för andra istället. Att vi kunde offra lite av vår bekvämlighet, om så bara för en liten stund, för att hjälpa en medmänniska. Sedan skulle jag önska att vi kunde få lite mer respekt, etik och moral tillbaks i samhället. Gammal gnälltant? javisst ;-)

2. Min familj
Jag önskar att vi alla ska få vara friska. Att vi ska få se några av våra drömmar bli verklighet, att vi ska få göra saker till glädje för andra och att vi ska få ha roligt - hela tiden! :-)

3. Min hälsa
Förhoppningsvis ska jag slippa använda mitt frikort så mycket ;-) Jag hoppas kroppen orkar med allt som jag vill och behöver göra och att jag orkar ta tag i det där med träning... som jag så innerligt borde och måste.

4. Skrivandet
Är roligt och verkligen en grej som jag hittat "hem" till. Nu måste jag t.o.m ibland skriva innan jag kan sova. Det ploppar upp saker hela tiden, och speciellt när det är annat viktigt som måste göras ;-)

5. Min hobby
Jag önskar mer TID och lugn och ro så jag hinner bli inspirerad. Och det finns många drömmar inom detta området, men de ska jag nog inte babbla om så mycket. Saker och ting tenderar att aldrig bli något av om man pratar sönder dem först har jag märkt.

Varning varning!

Om er lilla, mycket söta och oskyldiga (nåja...) 3 åring kommer till er med yttepyttelite mojs (mojs som i hårsylingprodukt, vax, talar vi om då) på sitt pekfinger och frågar om han får ta det i håret, svara då för allt i värden inte ja.
Säg genast ett bestämt NEJ och följ med barnet för att se till att mojset blir borttvättat.
Annars har ni kanske snart som jag, en treåring som bestämde sig för att halva vaxburken (av ett billigt, MYCKET kletigt och fett märke) var en lagom dosis för hans lilla hår.

Följden därav blev, kan jag berätta, tre schamponeringar med schampo och två schamponeringar med yes diskmedel, samt ett ÄNDOCK fortfarande klibbigt hår, punkfrissa och en smetig kudde i sängen.

Hur länge denna spännande frisyr håller i sig återstår väl att se.
Vi får väl göra några nya tvättförsök idag och hjälper inte det så får det väl gnida av sig med tiden.
Jag tror knappast att barnet behöver styla sitt hår igen på en sisådär trettio år iallafall, så det kanske kan räknas till en fördel, men nu tror jag det är dax att gömma vaxförrådet för ett tag, och slänga det ultrakletiga.
Ärligt talat, kan någon tala om för mig vad det består av?
Ister och Karlssons klister verkar det som, men jag är inte hundra.
Det kan vara superlim också.
Skulle inte förvåna mig det minsta!

Litet, oskydigt barn som fortfarande har spikes och ett MYCKET kletigt hår efter ett stort antal schamponeringar.

Gott Nytt År !!!
till alla trevliga blogläsare, familj, släkt och vänner!!

Min önskan inför 2007 är att några fler ger sig till känna och skriver en liten kommentar, iallafall någon gång under året, så jag kan få min nyfikenhet på vilka ni är stillad ;-)
Annars får jag väl ställa till med en tävling av något slag, så ni inte kan låta bli, det verkar ju vara effektivt har jag sett ;-)